|
|
28.8.2015 / Landsbygdens Folk
Tranor kommer att orsaka stora problem för odlare i höst
Utöver totalförstörelsen har de två sammanhängande totalt 6,7 hektar stora skiftena delvis drabbats av skador på cirka 5 hektar. När tranorna landat söker de sig ut på skiftet och spåren efter dem är tydliga.
- Situationen kommer helt klart att förvärras framöver och andelen totalförstörda områden kommer att öka, säger han.
I stort sett alla odlare på Söderfjärden kommer att drabbas av tranor och andra fåglar i år. Den främsta orsaken är att stor del av spannmålen fortfarande behöver mogna i 2-3 veckor.
- Skördearbetet brukar vara påbörjat så här års när tranorna anländer. Men nu är skörden kraftigt försenad och det innebär att vi kan räkna med tranor och andra fåglar kommer att förstöra stora arealer, säger Köping.
Han får medhåll av odlarkollegan Mats Sund.
- Jag tror det kan bli en riktigt stor katastrof i höst. När alla flyttfåglar börjar hitta hit och spannmålen inte har skördats kan det bli fråga om skador för upp emot 300.000-400.000 euro, säger Sund.
Antalet tranor har ökat kraftigt
Han hänvisar också till att antalet tranor har ökat kraftigt i antal de senaste åren. I fjol uppskattades antalet till 8.000 tranor.
- De har ökat från cirka 5.000 till 8.000 tranor på de senaste åren. Att de ökar i antal försvårar situationen betydligt, menar Sund.
Alla som drabbas av skördeskador som orsakas av fåglar kan ansöka om ersättning. Men problemet nu är att ersättningen inte motsvarar verkligheten. Som det är nu baseras ersättningen på medelproduktionen för spannmål för hela landet som ligger på 3.900 ton per hektar.
Enligt odlarna på Söderfjärden ligger den faktiska medelskörden på närmare 6.000 ton per hektar.
- Det innebär att ersättningen blir på tok för låg. Utöver det räknas enhetspriset ut först i april och utbetalas först i september nästa höst. De som ansökte om ersättning i fjol har alltså inte ännu fått ersättningen utbetalad, förklarar Köping.
Håkan Svarvar, en annan odlare på Söderfjärden, räknar med att odlarna satsar cirka 500 euro per hektar i form av utsäde, gödning och ogräsbekämpning. I den summan ingår inte bränsle och arbete.
- Därför vore det viktigt att ersättningen för skadorna motsvarar verkligheten. Vi jordbrukare har inte råd att ta smällen för att staten ska ha fridlysta fåglar. Och vi har inte heller råd att vänta på att ersättningen över ett år, vi ska ju odla följande år med. Vi behöver ju pengarna på våren inför vårbruket, säger Svarvar.
I år har det varit möjligt att anlägga så kallade tranåkrar. Det innebär i praktiken att jordbrukaren i stödansökan på våren anmäler ett skifte på minst fem hektar som tranåker och söker om stöd. Genom att odla olika grödor är tanken att fåglarna ska lockas till just den åkern och låta bli de resterande odlingarna.
- Men det fungerar inte i praktiken. Tranorna landar där det finns spannmål av god kvalitet och man kan inte styra dem till tranåkern genom att placera ut flaggor eller leda dit dem på något sätt. Systemet fungerar inte, säger Fredrik Grannas, ombudsman för ÖSP.
Enligt Grannas är det ingen som har ansökt om stöd för tranåker på Söderfjärden. Orsaken till det är att det krävs minst fem hektar och det är för stort. Skiftet bör ha lämplig form och i mitten bör en typ av vallväxt sås där tranorna kan landa lättare. Omkring det ska det sås tidigt korn som tranor gärna äter och ytterst havre som de däremot inte prefererar för att skydda grannskiftena.
- I hela Österbotten vet vi om fyra jordbrukare som har ansökt om stöd. Det är alltså mycket svårt att uppfylla kraven för stödet, säger Grannas.
Jordbrukaren ska dessutom ha tillstånd av grannarna och skiftet bör också vara drabbat av tranor tidigare.
- Grannsämjan blir inte bättre av de här tranåkrarna och odlingstekniskt blir det svårt på långsmala skiften som finns på Korsholmssidan av Söderfjärden, konstaterar Köping.
Kräver nytt ersättningssystem
Spannmålsodlarna är kritiska till stöd- och ersättningssystemet. Förutom att ersättningen ska baseras på faktiska hektarskördar för området och att pengarna ska utbetalas på våren kräver de ett effektivare system.
- Ett effektivt system vore att min drabbade kornodling nu skulle stämplas som tranåker. Då skörden mognat väljer jag vad som lönar sig att tröska och resterande mäts upp av exempelvis lantbrukssekreteraren eller annan myndighetsrepresentant och för det utbetalas stöd för tranåker. Också för mina skiftesgrannar om de drabbats och valt att lämna otröskat, säger Köping.
Och fortsätter:
- Ett rättvist system som tjänar odlarna, tranorna och förmodligen minskar skadornas utbredning genom att inte jaga bort tranorna till andras åkrar och därmed minskar den totala ersättningsnivån vore att föredra. Det som den drabbade vill tröska skördas medan resten ersätts.
Christoffer Thomasfolk
christoffer.thomasfolk@slc.fi
|
|
