|
|
14.8.2015 / Landsbygdens Folk
Ännu många öppna frågor i ny djurskyddslag
- Kanslichefen verkar nog ha förståelse för vår situation, säger utskottsmedlemmen, köttdjursuppfödaren Thomas Johansson.
Han framförde bland annat under överläggningarna att det ska finnas likadana villkor på EU:s gemensamma marknad.
- Det är inte konstruktivt att krav och regler är så olika i EU:s medlemsländer när marknaden är gemensam, säger han och fortsätter:
- Den lagstiftning vi har om djurvälfärd måste åtminstone beaktas i den offentliga upphandlingen. I dag kan de offentliga köken fritt skaffa billiga råvaror från länder där lagstiftningen inte ställer samma krav på djurvälfärden som hos oss.
Under mötet kritiserade SLC:s förste viceordförande Mats Nylund djurskydddsombudsmannen Sari Salminen för att ha gått ut i offentligheten med krav på att avskaffa grisningshäckar, semineringshäckar och båsladugårdar.
Mats Nylund hänvisade även till skrivningen i det färska regeringsprogrammet där det står att inga skyldigheter som ger upphov till nya kostnader skall införas under regeringsperioden.
Också Mats Nylund var inne på den offentliga upphandlingen:
- Det är skenheligt att skärpa kraven för inhemsk produktion och samtidigt använda skattepengar på att stöda matproduktion som inte uppfyller samma standard gällande exempelvis djurvälfärd.
Fri grisning bör hållas inom stödet för djurvälfärd
Ordföranden för slaktdjursutskottet Tomas Långgård hänvisade under överläggningarna till att pristrycket är hårt inom köttproduktionen. Riktigt övertygad var han inte efteråt.
- Jag har förstått att inställningen har mjuknat under det senaste året, men det verkar till exempel inte gälla grisningshäckarna.
- Vi producenter anser att det räcker med åtgärden fri grisning i stödet för djurens välfärd i stället för lagstiftning. Där får producenterna en kompensation för åtgärden. Den här kompensationen anser man nu från statligt håll att marknaden ska stå för men vi har sett för många exempel under för många år på att det inte kommer att lyckas. Producenterna har 20 års erfarenhet av att verka på den gemensamma marknaden och den visar att producentpriserna på kött i Finland ligger under genomsnittspriset i EU fastän kraven är strängare än i de flesta andra länderna. Till saken hör att vi fortfarande är i en för svag förhandlingsposition gentemot handeln för att kunna påverka producentpriset i någon större utsträckning. Dessutom så har svinproduktionen minskat i flera år i rad så att vi nu tangerar självförsörjningsgraden. I fall den fortsätter att minska räcker inte produktionen längre till för att täcka konsumtionen. Då måste vi fylla behovet med importkött som producerats under förhållanden vi inte kan påverka.
Om kanslichefens förslag att utforma en gemensam strategi för svinkött, säger utskottsordföranden:
- Det är klart att vi ställer upp på det men jag tvivlar ändå på att det har någon effekt.
Häcken skyddar kultingarna
Under överläggningarna var Tomas Långgård också inne på att grisningshäcken är till för att skydda kultingarna.
- Många har prövat på fri grisning, men åtminstone i de flesta fallen har det lett till att dödligheten bland smågrisarna blir för hög. Från Sverige där fixering inte är tillåten finns det exempel på så hög dödlighet att produktionen inte är lönsam trots att där nog finns mycket kunniga producenter.
- När man talar om djurskydd och djurvälfärd, har då smågrisarna ingen betydelse? frågar Tomas Långgård vidare. Man vet ju i dag att en stor del av smågrisarna blir ihjälpressade med fri grisning.
Svårt också för mjölken
Också när det gäller mjölkproduktionen har lönsamheten blivit klart sämre under det senaste året. Ordföranden för SLC:s mjölksamarbetsgrupp Mikael Österberg och medlem i gruppen Mikael Åsvik kunde intyga att mjölksidan inte har råd att ta på sig nya kostnader.
Mikael Åsvik framhöll vidare att en så pass stor del av vår mjölk ännu kommer från båsladugårdarna att dessa inte kan förbjudas.
- Även om man skulle gå in för att avveckla båsladugårdarna under en lång övergångstid så är det en signal om att de skulle vara sämre ur djurens synvinkel än lösdrift och det finns det inte bevis på, sade Mikael Åsvik, själv verksam i familjeföretaget Åsbro Mjölk med 300 kor i lösdrift.
Betesgång svår med nuvarande arrondering
Vidare var betesgången till diskussion. Utvidgat betestvång kan bli en svår sits för åtskilliga gårdar med den arrondering som är den rådande i dag med många spridda och små skiften. Man räknar med att strukturförändringen fortsätter mot färre och större mjölkgårdar, vilket betyder att de som blir kvar får det ännu svårare med betesgång.
Mikael Österberg har erfarenhet av både båsladugård och lösdrift och anser att de fungerar lika bra ur djurens synvinkel när bonden gör ett gott arbete.
- Vi kan inte gå med på att djuren mår illa i båsladugårdar.
Enligt Mikael Österberg är det också en fråga om storlek.
- För en gård i norra Finland som har tillgång till 30-40 hektar med vall för ensilage finns det ingen lönsamhet i att bygga lösdrift.
Både Mikael Åsvik och Mikael Österberg var inne på att båsladugårdarna i vilket fall som helst minskar som en följd av strukturutvecklingen.
Mikael Österberg framhöll vidare att vi har en väl fungerande förebyggande djurhälsovård som gör att djuren mår bra.
- Vi har djur som är friska och välmående och det minskar behovet av akutvård. Det syns också i vår låga användning av mediciner i internationell jämförelse.
Myndigheterna kräver men konsumenterna betalar inte
Mats Nylund påpekade att man bör vara försiktig med att ställa för hårda krav på produktionen så länge man inte känner till utfallet av exempelvis förhandlingarna om handelsavtalet TTIP mellan EU och USA. Det finns en risk att marknaden öppnas ytterligare för livsmedel som producerats under helt andra villkor än våra.
Mats Nylund kunde också ge exempel på att producenter i Danmark anser att det största hotet mot jordbruksproduktionen är kostnader som myndigheternas krav för med sig och som konsumenterna inte är beredda att betala för. Danmark framhålls annars ofta som ett föregångsland när det gäller jordbrukets tekniska utveckling och marknadsföringen av kvalitetslivsmedel.
Under överläggningarna var SLC:arna och kanslichefen också inne på frågan om övervakningen av djurskyddet bör vara centraliserad eller på kommunal nivå. Risken med det senare alternativet är att tolkningar och praxis kan variera från kommun till kommun.
Banorna är nu mer konstruktiva
- På SLC-håll höll vi i alla fall på att det är bäst när övervakningen förverkligas så nära producenten som möjligt, berättar SLC:s verksamhetsledare Johan Åberg.
SLC:s jurist Mikaela Strömberg-Schalin representerar SLC i den styrgrupp som hållit på att bereda lagändringen sedan senhösten 2012.
- Det var viktigt att producenterna fick berätta om situationen på den enskilda gården, säger hon.
När det gäller grisningshäckarna är det fortfarande ett tryck på att förbjuda dem helt och hållet, men exempelvis inställningen till båsladugårdarna har mjuknat en del.
- Jag tycker nog också att man i styrgruppen börjat komma producenterna till mötes på just den punkten. Riktlinjerna inom styrgruppen har inte ändrats men när det gäller knäckfrågor så som båsladugårdarna så anser jag att vi har kommit in i mer konstruktiva banor.
Avsikten är att propositionen överlämnas till riksdagen före sommaren nästa år. Det betyder att ministeriet borde ha ett utkast att lägga fram för statsrådet i början på nästa år.
SLC betonar för sin del att djur som mår bra är produktiva och att jordbrukarens yrkeskunskap och ansvarsförmåga för att trygga djurens välmående bör respekteras.
|
|
