|
|
14.8.2015 / Landsbygdens Folk
Granskningen har blivit för grundlig
Ett orosmoment är det nya stödsystemet.
- Det borde inte vara så precist, menar Asplund.
- I år kunde jag så bara vete för man måste hålla växtföljden. Det harmar att man inte kunde så korn. I år lämnade jag bort sorter och man kan inte ha så mycket olika sorter, för det är inte effektivt om man har olika sorter i silon. Och så blir det inte heller så stora skördar.
Asplund har i princip bondböna, spannmål och gröngödslingsvall på gården i Vörå på C1-område. Han odlar konventionellt. Senast blev han granskad för tre år sedan.
- Det var lite spännande när dom ringde, berättar Jan Asplund.
I och med det nya systemet finns vissa luckor.
- Allt gick bra. Det var lite små arealändringar, men inget större. De räknade arealen och det var små kast.
Arealen hade granskats senast 2004-2005. Asplund har ett större skifte och arrenderar mark vid sidan om så att gården omfattar 21 skiften.
- Det är förhållandevis små skiften i centrumområdet, berättar Asplund.
- Det största är sex hektar och minsta är 0,2 hektar.
Granskaren går igenom allt
Som producent besvärades han särskilt av att granskarnas genomgång nu är så grundlig.
- Vi har gått runt alla skiften i granskningen. Och alla skyddsremsorna. Skillnaden mot tidigare är att granskaren gå igenom precis allt. Man tycker det skulle finnas större saker, menar Asplund.
- Förr räckte det med en genomgång av hälften, men nu är det allting! Man tycker att det ska räcka att man ser att skiftet är sått. Men allting gås igenom.
Djurgranskningen sker skilt och för Asplunds del granskades djurens välbefinnande från NTM-centralen senast för tre år sedan. Kommunens hälsovårdsbesök sker regelbundet var tredje månad.
I sig motsätter sig inte de flesta producenterna själva granskningarna, men kritiken handlar om den principiella frågan hur den utförs. Det är prioriteringarna i granskningarna som väcker diskussion. Efter ändringen av stödsystem har man kanske inte satt sig in i allt.
- Jag har gjort lite arealändringar själv på kartan. Och lagt skyddsremsorna i skick och dikat utfall och sått in. Det gäller att hålla sig till tre meters skyddsremsor för annars så blir den överstigande delen ett eget skifte.
Ett av Jan Asplunds skiften ligger vid Vörå å och då ska skyddszonen vara på tre meter.
- Ifjol var det större översvämningar och vattnet steg upp på åkern. Det gav stora problem när vattnet kom tre meter upp på åkrarna.
I sommar har dock vattennivån i ån sjunkit till det normala och ligger bara på en meter.
Ett hopplöst år
Vårvetet sådde Asplund i slutet av maj.
- Jag väntade ut regnen. Men det gick lite fel med förgröningen. Här kunde man ha sått korn, för ändå ska man ju ha foder!
- På djurgårdar borde det gå att fixa med reglerna speciella år som det här. Det borde finnas flexibilitet för vår huvudprioritet är ju ändå att producera mat!
Jan Asplund sår själv fånggrödor för miljöersättningen och har börjat så fånggrödorna också på entreprenad.
- Intresset är ganska stort, berättar han.
För det egna skiftets del har vitklövern som fånggröda utfallit väl.
- Den bildade skott redan på under en vecka.
Juli var en månad med mycket åskregn och fukt. Odlingssäsongen framskrider långsamt.
- Jag tror man tröskar först i mitten av september. Det är ett hopplöst år, suckar Asplund.
|
|
