|
|
3.7.2015 / Landsbygdens Folk
Regeringsprogrammet ska få slut på käbbel om små inbesparingar
Finland ska spara 4 miljarder euro under den här valperioden och så måste staten få in inkomster genom att sysselsättningen ökar. I fall det lyckas för regeringen att komma överens med arbetsmarknadsparterna om en samhällsuppgörelse räcker inbesparingen på 4 miljarder, om inte så blir det nödvändigt att spara ytterligare.
- Många har undrat över att vi i regeringsprogrammet och bilagorna har gått i detalj med inbesparingsåtgärderna.
Enligt Kimmo Tiilikainen ger det regeringsprogrammet trovärdighet när det är konkret. Kimmo Tiilikainen ville också framhålla prioriteringen av samarbete mellan utbildningsinstitutionerna och näringslivet.
- Det gäller även jordbruk och livsmedelsproduktion, sade han. Vi måste utbilda oss i att producera mat och vi behöver forskning om bioekonomi.
Här framhöll han vidare målet i klimatstrategin, att den förnybara energin ska utgöra 38 procent av energiförsörjningen 2020. Enligt regeringsprogrammet ska målet vara uppnått under valperioden.
Medborgarna måste känna att de har inflytande
- Under diskussionen i riksdagen om planerad avreglering förra veckans onsdag märkte jag att ganska många ärenden föll inom mitt område. Byråkratin berör inte minst jordbruk och livsmedel. Det är klart att vi måste kunna garantera rena och hälsosamma livsmedel, men utmaningen är att vi ska kunna göra det på ett så enkelt sätt som möjligt.
- För att regeringsprogrammet ska rotas hos medborgarna måste också tjänstemännen vara motiverade, fortsatte Kimmo Tiilikainen.
Han hävdade vidare, att kanslicheferna på jord- och skogsbruksministeriet Jaana Husu-Kallio och miljöministeriet Hannele Pokka är beredda att jobba för samma mål. Statssekreterare behövs inte.
- Om exempelvis miljöministeriet avstår från att fastställa landskapsplaner så kan landskapsförbundens fullmäktige fastställa dem, fortsatte han. Det har de helt säkert kompetens att göra.
- Vi utgår också från att kommunerna kan sin sak när det gäller planläggning, sade han.
Kimmo Tiilikainen ansåg vidare att man måste kunna skilja på vilka typer av byggprojekt inom animalieproduktionen som hör till regionförvaltningen, vilka som hör till kommunen och vilka som bara måste anmälas.
- Det borde också vara möjligt att få exempelvis miljötillstånd och bygglov i samma ansökan. Likaså måste skogsägarna kunna besluta om en stämpling i sin egen skog. Medborgarna måste känna att de har ett eget inflytande. Jag hoppas att den strävan också finns i kommunerna.
Egna stödlösningar leder till byråkrati
När det gäller byråkratin inom jordbruket var ministern inne på dilemmat med EU:s standarder och att Finland behöver egna stödlösningar.
- När vi har egna lösningar kräver EU att få granska dem och det leder onekligen till mer byråkrati. Varje gång vi förhandlar med EU måste vi i alla fall utgå från regeringsprogrammet och de målsättningar som går ut på att gallra i byråkratin.
Kimmo Tiilikainen ville ännu en gång framhålla regeringens ambitioner i det bioekonomiska programmet.
- Det innebär bland annat stora satsningar på förnybar energi, sade han. Målet är att andelen förnybar energi ska bli minst 50 procent under 2020-talet.
Ministern påpekade vidare att våra virkesresurser växer med 105 miljoner kubikmeter årligen och vi tar ut bara 60 miljoner, vi kan kan alltså utvidga virkesuttaget. Enligt regeringsprogrammet strävar man efter att ta ut 15 miljoner kubikmeter mer virke per år än nu.
Beskärningar av skogspengar främjar inte förnybar energi
På en fråga om hur beskärningarna av stödet till energivirke och även i anslaget för hållbart skogsbruk i regeringsprogrammets bilagor rimmar med målsättningarna i själva regeringsprogrammet, medger ministern att inbesparingarna inte främjar förnybar energi.
- Alla medel, även tidigare anslagna medel kan i alla fall användas i år, försvarade ministern regeringens inbesparingsåtgärder.
När det gäller virket anser ministern att det största problemet är hur produktutvecklingen framskrider.
- Vi ska göra andra produkter än bara stock. Det måste regeringen vara med om att främja. Inom branschen finns nu en helt annan entusiasm än i början av 2000-talet och i regeringen ämnar vi satsa på den.
Ministern ville också hänvisa till regeringens målsättningar kring återvinning av näringsämnen.
- Vi måste helt enkelt övergå till näringskretslopp. Vi måste överhuvudtaget bli effektivare när det gäller kretsloppet så att det bli så litet avfall som möjligt. Det behövs ett tänk som går ut på att utveckla produkterna så att de blir socialt och miljömässigt hållbara, inte bara att vi gör bra produkter så billigt som möjligt.
Vad trafiken beträffar säger regeringen att de förnybara bränslena ska uppgå till 40 procent senast 2030.
- Det är en mycket viktig målsättning också med tanke på utsläppsgränserna. Vi har fått frågan om vi inte kan använda elbilar, och det kan vi säkert när det gäller persontrafiken men knappast när det gäller den tunga trafiken, där behövs ännu bränsle.
Oöverstigligt hinder
Kimmo Tiilikainen höll sin presskonferens förra veckan alltså före 30 juni, då åkrarna skulle vara insådda.
Om åkrar som är så blöta att man inte kunnat så in dem sade minister Tiilikainen att det handlar om force majeure, oöverstigligt hinder.
- Det måste också förvaltningen förstå och oklara fall ska tolkas till odlarens förmån.
Kanslichefen Jaana Husu-Kallio skarvade i med konstaterandet att övervakningen måste förverkligas på ett rättvist sätt.
|
|
