|
|
22.5.2015 / Landsbygdens Folk
Hästspillning ett problem för många stall
Santamala deltog i en diskussion om hanteringen av hästspillning som ordnades på stallet för ett par veckor sedan. Med i panelen satt bland andra Johan Sundberg från NTM-centralen, Magnus Selenius från ekogården Nyby i Esbo, Markku Saastamoinen från Naturresursinstututet samt Tea Elstob från föreningen för arbetseffektivitet TTS. Panelen var överens om att samarbete med bönderna behövs.
- Vi måste få kostnadssidan i skick. Bäst vore det förstås om gödseln kunde användas på egna eller närbelägna åkrar, säger Johan Sundberg.
Ekobonden Magnus Selenius har använt hästgödsel på sina åkrar redan i 25 år. Han har varit nöjd med kvaliteten på den gödsel han använder, men konstaterar ändå att hästgödsel är problematisk att använda av några orsaker:
- För det första innehåller hästgödseln rätt litet lösliga näringsämnen, så näringsvärdet är lågt. Hanteringen av gödseln är dyr och myndigheternas direktiv och tolkningar sätter dessutom käppar i hjulen. Förr i världen då man hade djurhållning och åkrar på samma gård var kretsloppet naturligt, idag är allt diversifierat och transporterna blir problematiska och kostsamma.
Ett orosmoment är också gödselns eventuella innehåll av flyghavre.
- Man vet ju ofta inte varifrån stallet köpt sitt foder.
Markku Saastamoinen på Naturresursinstitutet förklarar att innehållet av näringsämnen i gödseln också varierar beroende på bland annat hur mycket kväve som gått förlorat under komposteringen.
- Dessutom beror näringsinnehållet naturligtvis på vad hästarna ätit och vilket slags strö man använt.
Paneldeltagarna är eniga om att hästgödsel snarast bör betraktas som förbättrare av markstrukturen och inte som gödsel.
- Man får knappast något större näringsvärde av att sprida ut hästgödsel på åkern en enstaka gång, på sin höjd kan man kanske få 20 kilo lösligt kväve per hektar. Men på sikt förbättrar hästspillningen jordstrukturen och ersätter näringsämnen man säljer bort från ekogården med skörden, säger Selenius.
Tea Elstob på föreningen för arbetseffektivitet TTS anser att mer grundforskning behöver göras.
- Det har forskats en hel del kring hästgödsel, men vi vet sist och slutligen ganska litet om vad som egentligen händer i marken på mikrobnivå då man tillför gödseln. Det behövs både mer grundforskning och praktiska försök. Det är också viktigt att veta vad gödseln innehåller, eftersom till exempel antibiotikarester och rengöringsmedel förstör bakteriestammarna.
Petter Juslin, vars föräldrar har en gård i Bemböle i Esbo, överväger att börja använda sig av hästgödsel, men kostnaderna är avskräckande.
- Vi odlar spannmål och oljeväxter och sköter också transporterna av hästgödsel åt ett stall i närheten, berättar Juslin. Gödseln går till Esbo stads kompost, men vi har funderat på möjligheten att bygga en egen kompostplan på gården.
Kostnaderna för att bygga en asfalterad plan med kanter är enligt Juslin drygt 20.000 euro plus tilläggsinvesteringar i utrustning för att sprida gödseln på åkrarna.
- Vi funderar för närvarande över lönsamheten och vilken den faktiska nyttan för åkern skulle vara, säger Juslin.
Han konstaterar ändå att många bönder i dag har problem med markstrukturen och det är också en av anledningarna till hans intresse.
- För oss skulle det eventuellt ändå vara vettigt att investera i att bygga en kompostplan. Genom att både köra ut och ta emot hästgödsel kunde vi dessutom erbjuda ett bredare koncept till stallen.
Kiti Santamala anser att energiproduktion skulle vara ett utmärkt alternativ för Cypisstallet.
- Vi har höga energikostnader och skulle gärna använda spillningen för att producera energi, bara man skulle få lönsamhet i det. Stallet har ju egna betesmarker, men hälften av hästspillningen är vi i dagsläget tvungna att betala för att köra bort.
Enligt vissa uträkningar producerar en häst omkring 70 kW energi (motsvarande omkring 7 liter brännolja) per dag. På årsbasis skulle spillningen från alla hästar i Finland motsvara 190 miljoner liter brännolja, med vilken man kunde värma 83.000 egnahemshus.
Intresset för bland annat biogasanläggningar har ökat på senare år och idag finns ett tjugotal sådana där den huvudsakliga råvaran är gödsel. Men eftersom anläggningarna är dyra (från 250.000 euro uppåt) är anläggningarna ett realistiskt alternativ bara där det finns en stor koncentration av hästar.
Det bästa resultaten får man om man blandar hästspillningen med flytgödsel från grisar, varför problem uppstår på orter där det inte finns grisproduktion.
|
|
