|
|
22.5.2015 / Landsbygdens Folk
Tyskland antog strategi mot antibiotikaresistens
Programmet DART 2020 föreskriver bland annat strängare kontroller inom human- och veterinärmedicinen, mer forskning och utveckling, nya övervakningssystem, målinriktad personalutbildning inom hälsovården och mer information om antibiotika till befolkningen.
Tyskarna oroar sig över den tilltagande förekomsten av resistenta bakterier i sjukhusen. Årligen registreras mellan 400.000 och 600.000 infektioner. I upp till 15.000 fall är utgången dödlig. Antibotikaresistenta bakterier spelar en allt större roll.
Eftersom människor och djur ofta behandlas med samma typer av antibiotika ska flera olika ministerier samarbeta inom strategin. Jordbruksminister Christian Schmidt aviserar nya begränsningar för insatsen av antibiotika inom jordbruket.
En av hörnstenarna är att stärka den så kallade One-Health-principen, som förenar folk- och djurhälsa. Uppfödningen av boskap och användningen av antibiotika kopplas till den humana medicinen.
De nya planerna ska ge större möjligheter att kontrollera hur veterinärer skriver ut antibiotika till boskap. Regeringen förespråkar effektivare program för djurhållning och vaccinering.
Staten ska också stöda regionala program för gårdar, veterinärer, myndigheter, slakterier och transportföretag. Staten och delstaterna förutsätts utarbeta ett index för djurhälsa. Forskningen ska utveckla nya terapimetoder och metoder för snabbdiagnos.
Men handlingsplanen får också kritik för avsaknaden av konkreta åtgärdsförslag. Regeringens plan betecknas av många som olovligt tandlös och luddig. Kritikerna efterlyser exempelvis förslag som skulle förbjuda tyska veterinärer att sälja läkemedel till gårdarna. Eftersom veterinärerna tjänar pengar på försäljningen, skriver de gärna ut mer antibiotika än nödvändigt.
I Tyskland ges antibiotikan till största delen till stora djurgrupper eller hela besättningar. Kritikerna kräver effektivare åtgärder som begränsar användningen av antibiotika till individuell behandling av sjuka djur.
Enligt den gröna tyska EU-parlamentarikern Martin Häusling borde handlingsprogrammet innehålla klara mål för reduceringen av antibiotika inom boskapsproduktionen. Detta är den enda vägen att få bukt med onödiga insatser av antibiotika.
Häusling hänvisar till utvecklingen i de nordiska länderna och särskilt Sverige, där man länge har arbetat metodiskt för att minska behovet av antibiotika utan att detta går ut över djurens välbefinnande. Det borde också bli Tysklands målsättning, påpekar han.
Tyskland hör till de EU-länder som använder mest antibiotika för djur. Enligt statistik från den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA använde Tyskland år 2012 hela 204,8 mg antibiotika per kg levande djurvikt. Det är nästan nio gånger mer än Finland.
Mer antibiotika inom djurhållningen användes bara på Cypern, i Italien, Ungern och Spanien. Motsvarande siffra för Finland var 23,8 mg. Sverige var EU-bäst med endast 13,5 mg. Bara EES-länderna Island (5,9 mg) och Norge (3,8 mg) var ännu bättre.
|
|
