|
|
8.5.2015 / Landsbygdens Folk
Striktare EU-regler för ammoniak- och metanutsläpp
Kommissionens förslag bygger på nya nationella åtaganden om utsläppsminskningar som ska gälla från om fem respektive tio år. Jordbruket berörs närmast av minskningskraven på ammoniak- och metanutsläpp som en del av EU-ländernas nationella luftvårdsprogram, där man fastställer tak för medlemsstaternas totala årliga utsläpp.
I Europaparlamentets jordbruksutskott är man kritisk till att kraven på minskningar av metanutsläpp ska ingå i direktivet om nationella utsläppstak. Eftersom metan är en växthusgas omfattas den redan av regleringen inom EU:s klimat- och energidirektiv. Det blir en risk för överreglering om man dessutom ställer krav på att minska metanutsläppen i direktivet om de nationella utsläppsbegränsningarna.
- Problemet är att de nu i det här direktivet om luftföroreningar lägger in krav på metanutsläpp och det gillar jag inte, eftersom det då blir dubbel lagstiftning, konstaterar Jan Huitema, liberal parlamentsledamot från Nederländerna och själv mjölkbonde.
Av de gaser som regleras i direktivet om luftföroreningar berör begränsningar för ammoniak jordbruket. I parlamentets jordbruksutskott befarar man att de föreslagna minskningsåtagandena för ammoniak är överdrivna och skapar problem för jordbrukssektorn.
I jordbruksutskottet konstaterar man att ammoniakutsläppen i EU har minskat med nästan 30 procent sedan 1990-talet. EU-ländernas tidigare ansträngningar för att minska ammoniakutsläppen borde därför beaktas när utsläppstaken för ammoniak fastställs.
- Investeringar som redan gjorts ska beaktas så att man inte avskräcker dem som hunnit längst från att vidta ytterligare åtgärder, menar Jan Huitema.
- Kraven på utsläppsbegränsningarna för ammoniak går alltför långt.
Åtagandena skulle gälla med sikte på år 2030, men i jordbruksutskottet vill man ändra på det kravet i förslaget. Parlamentets miljöutskott har huvudansvaret för parlamentets ståndpunkt i frågan om regleringen av luftföroreningar.
- Vi vill att kommissionen skulle revidera minskningskraven för ammoniak, kommenterar Huitema.
Men problemet är hur parlamentets miljöutskott ställer sig till det.
Ammoniakutsläppen skulle enligt kommissionens ursprungliga förslag regleras redan med sikte på år 2025. Huitema, som är föredragande i jordbruksutskottet i ärendet, är av åsikten att ammoniak inte borde ingå i tioårsmålen.
- Förutsägbarheten skiljer sig mellan medlemsstater och mellan sektorerna, konstaterar Huitema, som vill garantera lika villkor och en enhetlig tillämpning.
- Där man har investerat mycket finns det risk för att det blir oskälig konkurrens med andra länder. Där borde jordbruksministrarna gå in för jämlik behandling.
Målen för år 2025 är en mellanetapp för utsläppsminskningar som EU-länderna ska ha uppnått till år 2030. En lösning kommissionen föreslagit är att mindre gårdar och så kallade mikrojordbruk i viss mån kunde undantas regleringen. Men det väcker frågan om huruvida gårdarna då behandlas likvärdigt.
- Men man måste beakta de minskningar av ammoniak som åstadkommits genom andra åtgärder i EU, såsom nitratdirektivet, menar Huitema.
Ammoniakutsläppen har också reglerats i fågel- och miljödirektiven för Natura 2000-områden. EU-länderna har enligt det föreslagna direktivet möjligheten att även begränsa utsläpp av fina partiklar i luften från jordbruket i de nationella luftvårdsprogrammen.
Direktivförslaget om begränsning av luftföroreningar går antagligen i höst vidare till ministerrådet, men EU-kommissionen kommer antagligen ännu att se över de nationella utsläppstaken för luftföroreningar.
Den nationella tillämpningen av direktivet är ännu oklar, inte minst för att det inte är en EU-förordning som skulle tillämpas direkt. Det väcker farhågor hos producenterna, som frågar sig om det blir likvärdig behandling i olika länder eller konkurrensfördelar i länder som inte inför alltför strikta begränsningar för jordbruket i sina nationella utsläppsplaner.
I Danmark varnar man för att EU-direktivet för att begränsa luftföroreningar hotar tiotusen arbetsplatser i och med att man lägger ytterligare krav på djursektorn. Producenterna företräder ståndpunkten att metangas hör under klimatlagstiftningen, som reglerar de så kallade drivhusgaserna, snarare än att det skulle vara en fråga om luftkvalitet.
- Vi jobbar på att de skulle ta ut metangasen ur det här förslaget, säger Huitema.
- Enligt vad vi har förstått så kunde de i EU-kommissionen föreställa sig det. Annars kan det bli problem, inte minst för att vi hittills haft en tydlig indelning i dels drivhusgaser, dels luftföroreningar. Dessutom är det frågan om producenternas möjlighet till att kompensera med t.ex. permanenta gräsmarker, som ju är en koldioxidsänka. Och då kan man ju ha större metanutsläpp i och med att det balanseras och producenten kan avgöra själv hur man jämkar utsläppen genom gårdsvisa system.
|
|
