|
|
24.4.2015 / Landsbygdens Folk
Pargas stad kräver att tomatväxthus mörkläggs
Området var inte planerat och Jonas Isaksson beskrev därför i en ansökan om undantag de väntade miljökonsekvenserna för omgivningen.
"Belysningen kommer att vara begränsad med gardiner så väl i taket som på väggarna detta dels för att spara energi och för att störa omgivningen minsta möjligast", skriver han bland annat i redogörelsen till staden i mars 2010.
Fel dämpat
Det skulle han inte ha gjort. Det hade ingen krävt.
- I samband med att han sökte tillstånd för bygget uppgav han själv att han kommer att dämpa belysningen, både för att spara energi och för att skona omgivningen från ljuset, säger nu Pargas stadsjurist Monica Avellan.
Det finns inga direkta krav eller gränsvärden för hur mycket ljuset från ett växthus skall dämpas, säger hon. Men om man säger att man dämpar ljuset kan man förvänta sig åtminstone att man tar bort det mesta - alltså över hälften, resonerar Avellan.
Enligt stadens byggnadsinspektör som inspekterat de gardiner som finns i växthusets tak så tar de bort bara 13-20 procent.
- Det är en verklighet som har överraskat många, säger Avellan.
I december i fjol föreslog hon för byggnadsnämnden att Isaksson åläggs att montera mörkläggande gardiner i hela taket före mars. Annars skulle företaget hotas med böter på 2.000 euro, plus 1.000 euro för varje månad som gardinerna låter vänta på sig. Byggnadsnämnden godkände förslaget.
Isaksson besvärade sig över beslutet till Åbo förvaltningsdomstol. Enligt honom har växthuset byggts enligt bygglovet och gardinerna som funnits i taket allt sedan början är tillräckliga.
När byggnadsnämnden skulle ta upp saken på nytt i mars i år var den inte mera enig, men majoriteten höll ändå fast vid sin tidigare ståndpunkt i utlåtandet till förvaltningsdomstolen.
Domstolens beslut kan låta vänta på sig i månader eller år.
- Det blir ett intressant fall, jag har inte hört om något liknande. Jag tror inte att de kommer fram till någon dom, säger Martin Westerberg som är sakkunnig på växthusodling i SLC:s styrelse.
- I Närpes brukar folk vara nöjda. Vi har haft bara ett par fall, då har det varit minkfarmare som klagat på att ljuset stör djuren. Men så har man monterat mörka gardiner på väggarna så har det ordnat upp sig.
Ljust i byn
Också i Åboland torde det vara flera som har överraskats av uppståndelsen än av av själva ljuset.
Wattkastbon Brita Söderlund har gått runt i byn närmast Isakssons växthus och bett om underskrifter på en lista som yttrar sympati för växthusodlingen och försäkrar att man inte upplever belysningen som störande. När LF ringer har hon fått ihop 22 namn - ingen har vägrat att skriva på.
Hon bor själv i byn Wattkast knappt två kilometer från Isakssons men har erfarenhet av samma situation.
- Vi har haft ett växthus med belysning i vår by också. Det var alltid ljust i byn, och vi var alla nöjda. Inte tänkte vi alls på att vi skulle bli störda, det var ju trevligt då barnen kunde springa till varandra, säger hon.
Mot strömmen
Ett namn saknas på hennes lista: Raimo Keskitalo. Han är byggnadsingenjör från S:t Karins och har ett fritidshus drygt trehundra meter söder om Isakssons växthus. Det är han som har vänt sig till Pargas stads bygginspektörer med en undran om det går att göra något åt ljuset från tomatodlingarna.
- Det är lite synd att det ser ut som min kamp mot växthusodlaren, säger han.
- Jag tycker att Isaksson har gjort allt rätt, han har skaffat sitt bygglov och byggt enligt det, men någonstans i systemet har det brustit. För vi har också gjort allt rätt, och nu är det vi som får lida.
Han säger att grannarna inte tillfrågades då växthuset byggdes.
Keskitalo byggde hus några år före växthuset kom till byn. Huset är vinterbonat, och enligt honom är det speciellt störande under den mörka årstiden att konstljuset lyser upp himlen.
Han tror strängt taget inte på att man kommer att kunna dämpa ljuset nämnvärt med gardiner men säger inte vad som då kunde vara en lösning.
Keskitalo säger att han inte diskuterat ärendet med andra bybor eftersom han oftast är där bara under veckosluten.
Jonas Isaksson säger för sin del att grannarna nog tillfrågades 2010 - alla åtta rågrannarna, men Keskitalo är inte rågranne. Och inga anmärkningar gjordes.
En tumskruv
För Isaksson är problemet nu inte bara att han eventuellt måste skaffa dyra gardiner, utan också att Pargas stad förutsätter att tvisten om mörkläggningen är löst innan den börjar kan tänka på att tillåta någon utvidgning av växthuset. Isaksson har ansökt om undantagslov för det från miljönämnden.
- Jag har börjat fundera på om man inte borde ha grannelagssyn där då han näst gång ansöker om utbyggnad, säger Monica Avellan.
Läckage av ströljus är en allvarlig sak, en miljöolägenhet som buller eller utsläpp, slår hon fast och hänvisar till Finlands miljöcentrals utredning 27/2014 om saken.
- Här konstateras att man kan bli klart störd i sin sömn, det påverkar människors melatoninnivå. Det stör både människor och djur att det lyser där det normalt är mörkt.
- Det är en annan sak i städers centrum, där hör liksom till, men inte ute på landet i skärgården, säger hon.
|
|
