DNA-metoder används allt oftare för att avslöja livsmedelsförfalskningar. Med dem kan man utreda vilken djur- eller växtart livsmedlet består av eller härstammar från. Livsmedelssäkerhetsverket Evira har tagit i bruk en DNA-streckkodningsmetod, med vilken man kan utreda ett livsmedels ursprung. En livsmedelsförfalskning utgör alltid en livsmedelssäkerhetsrisk.
 

Det blir allt lättare att utnyttja DNA-metoder, eftersom informationen om organismernas genom hela tiden ökar.
 

"Ostar med skyddat ursprung kan tillföras en viss mjölksyrebakteriestam och med hjälp av dess DNA kan ostens ursprung verifieras. Den tillförda mjölksyrebakterien ändrar inte på ostens smak, beskaffenhet eller sammansättning", säger specialforskare, FD Annikki Welling på Eviras forskningsenhet för kemi och toxikologi.
 

I framtiden kan man också använda så kallade syntetiska DNA-streckkoder. DNA-sekvenser av vegetabiliskt ursprung kapslas in i ett luktfritt, färglöst och smaklöst material. De kan sprutas på livsmedlet i vilket som helst stadium av livsmedelsprocessen, såsom på gården, i packeriet eller hos återförsäljaren.
 

"I laboratorieundersökningar isoleras det inkapslade DNA:t och då får man reda på livsmedlets ursprung eller produktionskedja. En syntetisk streckkod kan också tillföras en sådan produkt, som inte normalt innehåller något DNA, såsom olivolja" säger Welling.
 

Den internationella handeln med livsmedel har ett mycket högt ekonomiskt värde och det gör också bedrägliga förfaranden som hänför sig till livsmedel ekonomiskt lockande.
 

Förfalskade livsmedel skadar ärligt agerande livsmedelsföretags verksamhet och i värsta fall kan de äventyra konsumentens liv.
 

"Den globala ekonomin, särskilt den kontinuerligt ökande gränsöverskridande handeln, möjliggör planmässiga och allt mer omfattande livsmedelsförfalskningsbrott. Varuförfalskarna kan direkt utnyttja marknaden för ärligt agerande företag och äkta produkter. Det bedrägliga förfarandet orsakar ekonomisk skador även för de ärligt agerande företagens samarbetspartner, särskilt för marknadsförings-, reklam- och logistiksektorn", säger överinspektör Jussi Peusa på Eviras enhet för produktsäkerhet.
 

Livsmedelsbedrägerierna utgör också livsmedelsförfalskningar. Vid livsmedelsbedrägeri ändras inte livsmedlet på något som helst sätt, men det säljs som något annat än vad det i verkligheten är, såsom då hästkött har sålts som nötkött.
 

Evira deltar i nätverket Food Fraud Network för samarbete mellan Europeiska kommissionen och EU:s medlemsstater i hanteringen av livsmedelsbedrägerier.
 

Hösten 2014 tillsattes i Finland en koordineringsgrupp som strävar efter att bekämpa livsmedelsbedrägerier. I gruppen ingår medlemmar från Evira, jord- och skogsbruksministeriet, Tullen, Polisstyrelsen, Skatteförvaltningen, åklagarväsendet och Riksfogdeämbetet.
 

Livsmedelsförfalskningarna tas upp också på det för alla öppna evenemanget Kemidagarna 2015 (på finska) 18. - 19.3.2015.
 

specialforskare, FD Annikki Welling, tfn 040 481 2270, forskningsenheten för kemi och toxikologi

överinspektör Jussi Peusa, tfn 050 379 2862, enheten för produktsäkerhet