|
|
13.2.2015 / Landsbygdens Folk
Många små fårproducenter kan bli utan stöd
Susanne Wik i Smedsby i Korsholm hör till de hundratals, kanske tusentals fårproducenter i landet som bedriver småskalig verksamhet. Gemensamt för många av dem är att de från och med i år inte längre uppfyller kraven som det nya stödsystemet förutsätter. Den nya programperioden förutsätter minst tjugo tackor på ett stödår och minst fem hektar åkermark för att vara berättigad till stöd. Tidigare minimiantalet tio tackor samtidigt som det räckte med tre hektar.
År 2000 köpte Susanne och hennes man en tomt i det lantliga Nötöområdet cirka fem kilometer utanför Smedsby centrum. I planerna fanns att börja med någon form av småskaligt jordbruk och i anslutning till garaget byggdes ett litet utrymme för några tackor.
- Jag hade först 2-3 tackor och lyfte inga stöd men 2013 beslöt jag mig för att utöka till tolv tackor och vi flyttade djuren till utrymmet som var ämnat för traktorn. Problemet nu är att det inte finns möjligheter att bygga ut så att tjugo tackor får rum, säger hon.
- Det låter kanske inte som en så stor förändring med 8-10 djur till, men på hösten efter lamningen skulle jag ha upp emot sextio djur på det här lilla utrymmet. Det går inte.
Samma gäller odlingsmarken. Susanne arrenderar marken av en granne där hon odlar gräs, men problemet är att det inte finns praktiska möjligheter att utöka odlingsmarken.
- Det är ett problem för många mindre producenter som jag känner. Det finns inte lämplig mark att arrendera och således uppfyller vi inte kraven för det stödet, förklarar hon.
Susanne poängterar att det innebär att en stor del odlingsmark som hittills har vårdats av små producenter nu riskerar att lämnas oskötta.
- Oftast arrenderar mindre fårproducenter åkrar som inte är så bördiga och dels steniga. Men genom att ha fåren på bete har de här plättarna vårdats och blivit skötta. Jag tror att många åkrar av den här typen nu lämnas åt sitt öde.
Christer Ollqvist, ordförande för ÖSP:s fårproducentutskott, tycker det är synd att de nya stödkraven bidrar till att många mindre producenter troligen kommer att försvinna.
- Fårnäringen har välkomnat också små producenter, men faktum är att pengarna tryter och stödpotten minskat. Därför har man strävat efter att kanalisera stödpengarna till de stora producenterna som verkligen lever på produktionen. Det har inneburit att de som bedriver hobbyverksamhet nu hamnar i kläm och det är synd, säger han.
Susanne Wik har förståelse för att konkurrensen om stödmedlen har hårdnat. Men hon frågar sig om det är bra politik om en stor del av de små fårproducenterna tvingas avsluta verksamheten.
- Är det rätt att strypa de små producenterna på det här viset? Finns det ingen möjlighet att vi små kan verka sida vid sida med de stora? Jag förstår att de stora producenterna är viktiga, men som liten producent har jag också satsat på att bygga en annan verksamhet i anslutning till min lilla fårnäring, förklarar hon.
Hon berättar att hon tagit emot skolelever, studerande och scouter på gårdsbesök i syfte att öka kunskapen om landsbygden och jordbruksproduktion.
- Jag har också gradvis byggt upp en verksamhet där jag låtit människor som mår dåligt att få komma hit och sköta djuren i terapeutiskt syfte. Så den lilla verksamhet jag har haft har också gett många andra ringar på vattnet.
Susanne poängterar att hon också har köpt en del jordbruksmaskiner för att kunna bedriva produktionen.
- Det handlar inte om stora investeringar, men jag har köpt maskiner och investerat cirka 6.000 euro i byggnader och inredning. Stöden har möjliggjort min lilla satsning eftersom jag inte har råd att använda lönen från mitt arbete på Optima till den verksamheten.
På årsbasis har hon fått cirka 2.400 euro i stöd, vilket har varit tillräckligt för att bygga upp den lilla verksamheten.
- Stöden har gjort att jag och många andra har haft möjlighet att utveckla en småskalig landsbygdsnäring och på så sätt hålla landsbygden levande. Därför ser jag det som beklagligt att många av oss inte har förutsättningar att fortsätta. Den här politiken förbättrar definitivt inte villkoren på landsbygden.
|
|
