I avsikt att förbättra jodläget hos befolkningen rekommenderar Statens näringsdelegation (VRN) att livsmedelsindustrin börjar använda joderat salt som innehåller 25 mikrogram jod per kg salt (µg/g). Senaste sommar rekommenderade VRN att joderat salt används i hemmen och vid massbespisning. Nu breddas rekommendationen att gälla hela livsmedelsindustrin.  Näringsdelegationen beräknar att man så kan höja befolkningens intag av jod till den tidigare goda nivån.  Totalintaget av salt ska man ändå försöka minska på grund av saltets skadliga inverkningar på hälsan. Det rekommenderade intaget av salt är högst fem gram per dygn.

Delegationen rekommenderar att livsmedelsindustrin och då särskilt bagerierna använder joderat salt i sin produktion. Internationellt sett har man goda erfarenheter av att jodera brödet, eftersom en stor del av befolkningen drar nytta av det.  Vid sidan om jodkällorna av animaliskt ursprung (mjölkprodukter, fisk och ägg) höjer brödet till exempel jodintaget bland veganer och personer som håller sig till en mjölkfri kost. Fullkornsbröd ingår i den rekommenderade kosten och förbrukningen av sådant bröd kan ökas.

Syftet att förebygga jodbrist

Jod är ett essentiellt näringsämne som krävs för produktionen av sköldkörtelhormoner och för fostrets och barnets normala tillväxt och utveckling. Brist på jod leder till en förstorad sköldkörtel dvs. struma, ett tillstånd som var vanligt ännu början av 1900-talet. Under fosterstadiet kan jodbrist orsaka neurologiska utvecklingsstörningar. Finländarnas intag av jod från kosten har minskat till nästan en tredjedel från 60-talet, då man började använda joderat salt. Jodläget hos befolkningen mätt med utsöndringen av jod i urinen var utomordentligt ända fram till början av 2000-talet. Beräknat med WHO:s mätare på befolkningsnivå har finländarna nu lindrig jodbrist.

Med näringsdelegationens jodrekommendation förebyggs brist på jod och tryggas ett tillräckligt jodintag framförallt hos sådana personer, hos vilka intaget är lågt. Struman som beror på jodbrist har inte ökat i Finland, utan som utgångspunkt för rekommendationen har tagits samnordiska rekommendationer i fråga om jodintaget på befolkningsnivå. Med en kost som följer kostrekommendationerna och där saltet som använts i kosten är joderat förekommer inget behov att använda kosttillskott som innehåller jod. 

Att joderat salt börjar användas ökar inte risken för överintag i någon som helst befolkningsgrupp. Jodering av saltet och användning av joderat salt i livsmedlen är globalt sett det vanligaste sättet att höja jodhalten i kosten och det har också visat sig vara tryggt. Intag av havstångspreparat kan däremot leda till överintag. Alg och havstångspreparat, i vilka halten jod inte är känd eller i vilka halten är hög, borde inte alls användas.

Befolkningens jodintag bör följas upp 

Statens näringsdelegation anser det viktigt att befolkningens jodintag och jodläge regelbundet följs upp. Uppföljningen bör omfatta såväl vuxna personer som befolkningsgrupper som är känsliga med tanke på intaget av jod, särskilt barn och gravida och ammande kvinnor. Delegationen följer upp hur joderat salt tas i användning inom massbespisningen och livsmedelsindustrin. 

 

 

Arja Lyytikäinen

Statens näringsdelegation, generalsekreterare

Tfn  029 530 4292 och 050 4099 860 

arja.lyytikainen(at)evira.fi

 

Erkki Vartiainen

Statens näringsdelegation, ordförande 

Institutet för hälsa och välfärd, överdirektör

Tfn 029 524 8622 och 050 569 1157

erkki.vartiainen(at)thl.fi 

 

Iris Erlund

Institutet för hälsa och välfärd, specialforskare

Tfn 029 524 8466

iris.erlund(at)thl.fi