|
|
30.1.2015 / Landsbygdens Folk
Finland försöker förbättra reglerna för vall
I ett fall med en jordbrukare i Tyskland anser således EU-domstolen att ett skifte som varit i vall i minst fem år i rad är permanent gräsmark, till och med fastän skiftet har öppnats under perioden och såtts in på nytt. Då skulle regeln om att arealen med permanent gräsmark inte får minska med mer än fem procent gälla också sådana skiften. Vilket igen kan få till följd att jordbrukare kan åläggas att återställa vallareal, fastän de inte har vall i produktionen.
Efter EU-domstolens beslut kom EU-kommissionen med ett arbetsdokument där det heter att när ett skifte har legat i träda i fem år eller längre kan det bli nödvändigt att klassificera det som permanent gräsmark om vegetationen uppfyller definitionen på en sådan.
Ett undantag är att trädesarealer som anmälts som ekologiska fokusarealer i förgröningsstödet förblir åkermark även om de skulle vara gräsbevuxna minst fem år.
Vidare sägs det i kommissionens dokument att skiften som har anmälts med gräs och andra vallfoderväxter i minst fem år i rad - till exempel åren 2010-2014 - efter det bör anmälas som permanent gräsmark.
- EG-domstolens tolkning var en stor överraskning för oss, sade avdelningschef Artjoki.
Nu är många jordbrukare rädda för att deras vallar måste klassas som permanenta gräsmarker och att de kan tvingas återställa permanent gräsmark ifall arealen minskar mer än 5 procent.
I sitt betänkande före jul om förslagen till ny lagstiftning om EU:s stöd och de nationella stöden ansåg riksdagens jord- och skogsbruksutskott att kommissionens dokument är "helt förkastligt". Enligt utskottet måste regeringen ytterligare förhandla med kommissionen om att ändra förfarandet. Riksdagen har godkänt utskottets betänkande, och nu försöker alltså Finland få en ändring till stånd med kommissionen.
Avdelningschef Risto Artjoki berörde frågan om de permanenta gräsmarkerna på Spanmålsbranschens samarbetsgrupps spannmålsseminarium i Tavastehus i tisdags.
|
|
