|
|
23.1.2015 / Landsbygdens Folk
Handelns priskrig får inte drabba jordbrukarna
De sänkta priserna ska därmed inte påverka producenterna negativt, menar han.
 - Jag tror inte att våra sänkningar påverkar producentpriserna utan våra lägre priser kan genomföras på grund av att vi har effektiviserat vår egen organisation.
Men Biskop får inte medhåll från producenthåll. Många inom bondekåren befarar att det är producenterna som i slutändan får betala för handelns konkurrens om kunder och marknadsandelar.
- Jag är rädd för att det kommer att uppstå en press på att sänka producentpriserna. Vi har sett hur handeln har betett sig tidigare och jag räknar med ett ännu tuffare förhandlingsklimat mellan handeln och förädlingsindustrin när det ska förhandlas om priser, säger ÖSP:s viceordförande och svinköttsproducent Tomas Långgård.
ÖSP:s förbundsordförande och riksdagsledamot Mats Nylund håller delvis med Långgård.
- Det kan hända att handeln hänvisar till prissänkningen när man förhandlar fram nya avtal med leverantörerna, vilket sker 3-4 gånger per år. Men det får inte bli bönderna som ska ta smällen, eftersom orsaken till prissänkningen ska sökas på annat håll, säger Nylund.
Han menar att det är marknadsekonomin och konkurrensen mellan aktörerna inom handeln som lett till att KPO var först ute att sänka priserna.
- Jag vill påstå att det det är Lidls starka framfart som orsakat det här så kallade priskriget. Konkurrensen har skärpts och det är enligt mig välkommet. Det som sker inom handeln nu får under inga omständigheter påverka bönderna negativt, förklarar Nylund.
Enligt Långgård gör handeln sig en björntjänst om de på sikt skulle ta ut de sänkta priserna på producenterna. Han påminner att flera av de finländska producentpriserna har varit bland de lägsta i Europa och en ytterligare sänkning skulle bidra till att många blir tvungna att avsluta verksamheten.
- Många producenter har inga marginaler att ta ifrån. Däremot har handelns andel av slutpriset på livsmedel ökat under en längre tid så där finns nog utrymme till minskning.
Både han och Nylund hänvisar till beräkningar som visar att till exempel Ruoka-Kesko (K-kedjan) har haft en mycket hög avkastning på satsat kapital.
- Beräkningarna visar att Ruoka-Kesko har haft cirka 25 procent avkastning på satsat kapital, medan livsmedelsindustrin har cirka 5 procent. Jordbrukarna har däremot ingen avkastning, vilket visar att någonting är fel, säger de.
|
|
