|
|
23.1.2015 / Landsbygdens Folk
Tyska bönder protesterar mot skärpta gödslingsregler
I praktiken har de närmast möjlighet att göra dem strängare än de federala reglerna, men inte att lindra dem.
Ordföranden för det tyska lantbruksproducentförbundet, Deutscher Bauernverband, Joachim Rukwied opponerar sig högljutt. Vid öppningsceremonin på gröna veckan nämnde han gödselförordningen i sin uppsummering av pålagor som hotar bli en "outhärdlig börda".
- Man kommer med ständigt nya föreskrifter om strukturella förändringar och ställer allt större krav på mindre företag. Det här är en bitter insikt vi har kommit till på senare år, sade Joachim Rukwied. Jag är bekymrad över att jordbrukarna pressas allt hårdare i ett skruvstäd mellan marknaderna och kraven i politiken.
Något förenklat går de kommande reglerna ut på att spridningen av kväve begränsas till den mängd som grödorna kan ta upp, fastän de aldrig tar upp hela den mängd som sprids. Kring den nya gränsen finns visserligen ännu svängrum beroende på gröda och upptagningsförmåga. I höstraps skulle man till exempel sprida upp till 200 kilo per hektar.
Kraven skärps i vilket fall som helst betydligt på flera andra sätt. Hittills har man exempelvis fått sprida en större mängd näringsämnen från biogasavfall, men också för den varan minskas nu kvävemängden med flera tiotals kilo.
Den tillåtna perioden för spridning av kvävegödsel förkortas med en månad så att spridning är förbjuden från och med oktober till och med januari. Enligt nuvarande regler får man sprida ännu i oktober. Det får man förvisso göra på vall och fleråriga fodergrödor också i fortsättningen. För fast gödsel införs ett förbud mot spridning från mitten av december till slutet av januari.
Gårdarnas lagringskapacitet för stallgödsel måste förlängas. Gården måste kunna lagra svämgödsel i minst 6 månader och djurtäta gårdar 9 månader från 2020. För fast gödsel, träck, gäller 4 månader.
Vidare stadgar reglerna om anteckningar av årliga jämförelser av markens kväve- och fosforhalter. Utkastet innehåller noggranna tabeller över effekten av kväve och fosfor i djurens stallgödsel per år.
I fall de nya reglerna godkänns enligt ministeriernas utkast stiger produktionskostnaderna, säger de två jordbrukarna Matthias Daun från Rheinland-Pfalz och Thomas Huschle från Baden-Württemberg.
- Det är helt klart att om tiden för spridning förkortas och kraven på lagring stiger, så måste vi bygga större lager för stallgödsel eller så få någon annan att ta hand om den mängd som vi inte kan lagra eller sprida direkt.
Även krav på mer avancerad teknik, till exempel direktplacering av stallgödsel, innebär tilläggskostnader. De båda räknar med att de försöker lösa de kommande utmaningarna med hjälp av entreprenörer, åtminstone till en början.
Eftersom gränserna för kväve och fosfor sänks får många av djurgårdarna dessutom problem med spridningsarealen. Matthias Daun har mjölkproduktion med sammanlagt cirka 170 mjölkkor och en areal på 150 hektar, medan Thomas Huschle har biffdjur med 130 dikor och växtodling på 90 hektar.
Matthias räknar med att kunna klara de nya spridningsgränserna utan att behöva skaffa tilläggsareal, medan Thomas fyller kraven i dag men måste möjligen skaffa tilläggsareal i framtiden eller så försöka göra sig av med den gödselmängd som blir över.
- Så som gårdarna och produktionen är uppbyggda i dag är de anpassade till de regler vi har och helheten fungerar, säger Thomas. Vi har en viss flexibilitet som vi blir utan om förslaget genomförs som sådant. I vilket fall som helst blir många tvungna att omorganisera sin verksamhet med osäkert resultat.
De hoppas på lindringar i reglerna, men de har inte så stora förväntningar på det:
- Det är ju en bred koalitionsregering med överväldigande majoritet som står bakom utkastet, säger de båda.
Matthias Daun är ordförande i de unga jordbrukarnas organisation i Tyskland Bund der Deutschen Landjugend BDL. Thomas Huschle är tidigare viceordförande i organisationen.
Inte heller presstalesmannen för den lokala bondeorganisationen i delstaten Hessen, Bernd Weber är glad:
- Fastän växtsäsongen i hela landet har förlängts så förkortas perioden för spridningsgränserna, säger han. Det anser vi är helgalet. Reglerna skärps men det kommer inte att ha önskad effekt.
Bernd Weber är också missnöjd med att samma allmänna gränser gäller i hela förbundsrepubliken, det vill säga i de regioner där det finns mycket djur och nitratkänsliga områden, till exempel Niedersachsen och Nordrhein-Westfalen, men också i Hessen med betydligt färre djur.
- De enskilda delstaterna har visserligen möjligheten att tillämpa egna regler, men de får inte vara lindrigare än de gemensamma reglerna, bara strängare.
Avgörandet kan bli helt politiskt i enskilda delstater, till exempel beroende på hur starkt de gröna är representerade.
Till saken hör att det tyska grundvattnet har de nästhögsta nitrathalterna i EU efter Malta. Finland har unionens nitratfriaste grundvatten, medan exempelvis Nederländerna intar en niondeplats.
Det nya förordningsutkastet är en tillämpning av EU:s nitratdirektiv och en följd av att Tyskland 2013 fick en uppmaning från EU-kommissionen att minska nitratutsläppen.
- Nu är det verkligen inte så att vi är ovilliga att ändra på reglerna för att förbättra miljön, men proportionerna ska vara rimliga och det ska vara nytta med dem, säger Bernd Weber. Samma gränser kan inte gälla på mager sandjord som på bördig jord.
|
|
