Livsmedelssäkerhetsverket Evira börjar kartlägga förekomsten av den antibiotikaresistenta ESBL-bakterien i nöt- och svinkött i detaljhandeln år 2015. Kartläggningen är en del av en omfattande uppföljning som görs i alla EU-länder. Samtidigt utreder Evira om svinköttsprover innehåller antibiotikaresistenta MRSA-bakterier.
 

Under år 2015 kommer totalt 300 prover av färskt både nöt- och svinkött i Finland att undersökas med avseende på ESBL-bakterier. Prover tas på både inhemskt och utländskt kött.
 

ESBL-bakterier kan överföras mellan människor och djur och också spridas via livsmedel.  

"Risken för att bli smittad via kött är dock liten, om råvarorna hanteras på rätt sätt, om köttet upphettas ordentligt och man är noggrann med hand- och arbetshygienen", konstaterar chefen för forskningsenheten livsmedels- och fodermikrobiologi Anna-Liisa Myllyniemi vid Evira.
 

Uppgifterna från kartläggningen utnyttjas vid riskbedömning och    hantering.
 

Bakterier som producerar ESBL eller motsvarande enzym är resistenta mot de typer av antibiotika som vanligen används av människor. Resistensen utvecklas speciellt till följd av användning av vissa typer av antibiotika.
 

E. coli -bakterier, som förekommer allmänt i miljön, hos djur och människor och inte orsakar sjukdom, kan bära på ESBL. Resistensen kan överföras från dessa bakterier till någon bakterie som orsakar sjukdom hos människor. Hos människor orsakar ESBL-bakterier exempelvis urinvägsinfektioner.
 

I finländsk broilerproduktion används inga mikrobläkemedel
 

I Finland har förekomsten av ESBL-bakterier i livsmedel inte tidigare systematiskt kartlagts.
 

"ESBL-bakterier hittas i en del fjäderfäpartier som importeras till Finland. I broilerproduktionen i Finland används dock inga mikrobläkemedel, vilket minskar ESBL-bärarbakteriernas fortlevnad i den finländska produktionskedjan. Människan kan undvika att via broiler smittas av bakterier som bär på ESBL, om normal, god kökshygien iakttas. Det är nödvändigt också för att undvika andra biologiska risker med broilerkött, till exempel salmonella och kampylobakterier", framhåller Myllyniemi.
 

Också andra produktionsdjur kan bära på och sprida ESBL-bakterier. Det är mycket vanligt att både människor och djur bär på ESBL i bland annat Sydostasien och Indien, där läkemedelsanvändningen är stor och de hygieniska förhållandena bristfälliga. Frukt och grönsaker som äts som sådana kan också utgöra en risk i de här områdena. I flera europeiska länder, till exempel Italien och Grekland, förekommer ESBL-bakterier också allmänt hos människor.
 

Förekomsten av MRSA har undersökts sporadiskt
 

Förekomsten av MRSA-bakterier i Finland har undersökts i olika projekt. År 2008 undersöktes den i svinproduktionsutrymmen inom hela EU-området, varvid bakterien hittades i ett omgivningsprov från en gård i Finland, men ingen smitta hittades hos gårdens svin.
 

Under åren 2009-2010 kartlades MRSA-bakterien i djur som sänts till Evira för undersökning samt vid finländska slakterier. På basis av fynden konstaterades att MRSA förekommer också i finländsk svinproduktion. Med ledning av resultaten gick det dock inte att dra några slutsatser om smittkällan. Under åren 2011-2013 utreddes förekomsten av MRSA-bakterier på avelssvingårdar av specialnivå, men inte på en enda hittades den här bakterien.
 

"MRSA-bakterien kan spridas från det ena djuret till det andra och från gård till gård. Spridningen kan dock förhindras genom strikta åtgärder på gårdarna för att skydda dem mot sjukdomar och genom att undvika onödiga flyttningar av djur från den ena gården till den andra. I Finland har vi kommit långt när det gäller att förebygga djursjukdomar och djuren medicineras ytterst sparsamt", konstaterar Myllyniemi.
 

Livsmedlen är ingen betydande källa till MRSA-smittor
 

I Finland finns ett intensivt samarbete mellan experter och forskare inom veterinärmedicin och människornas hälsovård. Evira och Institutet för hälsa och välfärd THL har haft ett gemensamt forskningsprojekt om människor som bärare av MRSA. Projektet håller nu på att avslutas. MRSA kan smitta till människor från bärardjur eller deras uppfödningsmiljö. För människor förekommer de största riskerna med MRSA, som ursprungligen blev känd som sjukhusbakterie, främst i samband med operationer och sårvård.
 

"Enligt Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet EFSA, Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA och Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar ECDC har det inte påvisats att människan skulle bli bärare av MRSA via livsmedel, utan det krävs en långvarig kontakt med bärardjur eller deras uppfödningsmiljö. MRSA-bakterien ingår inte heller i EU:s uppföljningsprogram", konstaterar direktören för livsmedelssäkerhet Leena Räsänen vid Evira.
 

Mer information:

Forskningsenhetens chef, VMD Anna-Liisa Myllyniemi, tfn 0400 287 398

Direktören för livsmedelssäkerhet, VMD Leena Räsänen, tfn 050 388 6518