|
|
14.11.2014 / Landsbygdens Folk
EU-ministrar kräver krisstöd direkt ur jordbrukets budget
Kommissionen vill finansiera krisstöden via jordbrukets krisreserv, som redan håller på att sina. Då de redan beviljade sanktionsstöden på 344 miljoner euro har använts, återstår bara 88 miljoner euro.
I samband med måndagens ministermöte i Bryssel lämnade jordbruksministrarna från 21 medlemsländer, bland dem Finland, in en skrivelse till rådet med kravet att lämna jordbrukets pengar i fred.
Ministrarna anser att intäkterna från de höga bötesbeloppen för överskridningar av mjölkkvoter ska användas för att finansiera sanktionsstöden. Det vore orättvist av kommissionen att ge bort pengarna till andra ändamål då jordbruket är i kris.
Kommissionens förslag att belasta krisreserven är problematiskt ur två synpunkter. Eftersom krisreserven finansieras genom att jordbrukarna avstår från 1,3 procent av CAP-stöden för 2015, skulle jordbrukarna indirekt betala sina krisstöd själva.
För det andra kan krisreserven ännu behöva marginal om konflikten fördjupas. Dessutom kämpar jordbruket inte med en marknadskris i egentlig mening. Det ryska embargot är ett problem som har uppstått utanför sektorn, löd argumenten.
Endast Storbritannien, Nederländerna, Sverige, Danmark och Tyskland ställde sig formellt utanför skrivelsen. Motiveringen var att EU-budgeten är finansministrarnas, och inte jordbruksministrarnas bord.
Jordbruksminister Petteri Orpo tog på mötet upp den extremt svåra situationen för mjölksektorn i Finland och de baltiska länderna. Han framhöll att kommissionens marknadsåtgärder inte har balanserat upp läget.
Orpo underströk behovet av riktade stöd till mjölkproducenterna i länder med ett stort exportberoende av den ryska marknaden. Dessa länder har drabbats allra svårast av importstoppet.
Orpo och de baltiska ländernas ministrar samtalade med agrarkommissionär Phil Hogan i enrum för att diskutera sina specifika problem. Enligt Orpo visade Hogan stor förståelse för problemen, men framhöll att det först gäller att skaffa fram pengar i budgeten.
Hogan gav inga omedelbara, konkreta löften under mötets gång. Enligt Hogan bollas budgeten för nästa år nu mellan kommissionen, rådet och parlamentet, som de närmaste veckorna ska försöka enas om en kompromiss.
Han medgav att kommissionens utspel har förorsakat besvikelse och oro i medlemsländerna. Å andra sidan är gemenskapens ekonomiska situation för närvarande mycket stram.
|
|
