|
|
24.10.2014 / Landsbygdens Folk
EU-parlamentet vill ändra nya GMO-regler
EU:s miljöministrar enades i juni om ett slags gentlemannaavtal med industrin. Varje enskilt medlemsland ska få tacka nej till en ny GMO-sort utan krångliga vetenskapliga prövningar. Men det förutsätter att landet förhandlar med industrin.
Processen bygger på två steg. Medlemslandet ska först begära att en GMO-koncern stryker landet ur sin ansökan om EU-tillstånd. Om parterna sedan inte enas, får medlemslandet ändå förbjuda sorten utan komplicerad bevisföring.
Detta vill parlamentets miljöutskott ändra på. Enligt ärendets föredragande i utskottet, den belgiska liberalen Frederique Ries, borde medlemsländerna direkt få rätt att förbjuda varje genmodifierad sort som man inte vill ha.
Ries anser att den föreslagna mekanismen är både krånglig och ineffektiv. I sitt betänkade som nu behandlas i miljöutskottet föreslår Ries att den första fasen ska bli frivillig. I så fall skulle ett land genast få möjlighet att förbjuda GMO på sitt territorium.
Den gröna gruppen har från början krävt att förslagets första fas ska tas bort. Man anser det oacceptabelt att privata företag får blanda sig i besluten och påverka möjligheterna för ett medlemsland att säga ja eller nej till GMO.
Rådet har fastnat för ett tvåstegsförfarande, där det andra steget är beroende av steg nummer ett. Man får en obehaglig känsla av att den viktigaste frågan reduceras till en bisak i rådets version, argumenterar Ries.
I sitt betänkande skriver Ries att ett medlemsland alltid måste ha möjlighet att agera riskhanterare och anta motiverade bestämmelser som begränsar eller förbjuder odling av en genmodifierad organism.
Ett annat hinder för medlemsländerna att utöva sin rätt är den strikta tidsbegränsningen för det nationella förfarandet. Ett land har enligt förslaget endast två år på sig att reagera, efter att en sort har fått grönt ljus på EU-nivå.
Föredraganden förstår sig inte på denna begränsning, skriver Ries irriterat. Hon föreslår tio år som en lämplig tidsfrist. Ries anser dessutom att förteckningen över de skäl som länderna kan åberopa som grund för ett förbud är luddiga.
GMO-förespråkarna misstänker i sin tur att förslaget bär en handstil som kan spåras till effektiva GMO-antilobbyister. Man påpekar att kommissionens och rådets förslag är resultatet av en lång och svår juridisk balansgång mellan olika intressen.
Enligt GMO-lobbyn riskerar de föreslagna ändringarna att omintetgöra försöken att skapa en lagstiftning som kan bryta det aktuella dödläget i EU - vilket naturligtvis är det slutliga målet för genteknikens motståndare.
EU-kommissionens nya ordförande Jean-Claude Juncker lovade i juni att se över tillståndsförfarandet för nya genmodifierade grödor. Han anmärkte att kommissionen i nuläget måste godkänna nya sorter mot de flesta medlemsländerns vilja.
Juncker har också uppmanat sin blivande kommissionär för hälsa och livsmedelssäkerhet Vytenis Andriukaitis att se över GMO-beslutsprocessen under sitt första halvår på posten.
Debatten går alltså vidare. Miljöutskottet ska rösta om ändringarna den femte november. Förhandlingarna med medlemsländerna fortsätter i januari.
|
|
