|
17.10.2014 / Landsbygdens Folk
Ekonomiskt lönsamt med närmat
Rapporten visar bland annat att livsmedelsföretagen i Finland köper drygt 20 procent av sina råvaror från den egna regionen och omkring hälften från övriga Finland. För de offentliga kökens del köps i genomsnitt bara 15 procent av livsmedlen från den egna regionen och cirka 65 procent från övriga Finland. Andelen utländska livsmedel är omkring 20 procent.
- Nu skulle det alltså gälla för kommunerna att aktivt börja främja användningen av närproducerade råvaror, eftersom dessa skapar positiva synergieffekter för regionens ekonomi, säger Leena Viitaharju.
Det billigaste alternativet, som oftast väljs inom den offentliga upphandlingen, kan dessutom visa sig vara dyrare i praktiken, eftersom kvaliteten ofta är sämre.
Rapporten visar att variationerna mellan de olika regionerna är rätt stora, men inom den offentliga upphandlingen i Nyland finns den allra minsta andelen produkter från den egna regionen och dessutom en relativt stor andel import. Dessutom uppskattar man att andelen närmat i framtiden minskar ytterligare medan importen ökar.
Positivt är dock att användningen av ekologiska råvaror i Nyland uppskattas öka fram till 2020.
Då det gäller upphandlingen överlag uppgav 60 procent av livsmedelsföretagen som svarade på undersökningen att de aldrig svarat på en begäran om offentlig upphandling och resten hade svarat någon enstaka gång.
- Som orsaker angavs små resurser, dåliga priser samt att ingen har frågat, säger Viitaharju.
Matvolymerna som produceras inom de offentliga köken är betydande: 411 miljoner matportioner per år.
- Små livsmedelstag borde samarbeta ifall de vill svara på begäran om offentlig upphandling. På det sättet skulle de få större volymer att erbjuda till konkurrenskraftiga priser. Företagarna måste själva ta aktiv del i upphandlingen - det är sällan från kommunens sida som begäran kommer till enskilda företagare.
Dagens konsumenter vill veta varifrån maten kommer och detta borde beaktas även inom den offentliga sektorn. Genom att köpa lokalproducerade och -förädlade råvaror kan kommunerna agera mer kundorienterat. Systematisk upphandling och användning av närmat inom den offentliga sektorn är en värdemarkering och kräver både politisk vilja och samarbete mellan olika parter.
För att öka andelen närmat i de offentliga köken skulle det enligt Viitaharju vara viktigt att betona kvalitetskrav.
- Planeringsskedet är den viktigaste delen av anskaffningsprocessen och därför måste det inskrivas i kommunernas strategier att man prioriterar närproducerade livsmedel. Genom att välja närmat satsar man samtidigt också på ekonomin och sysselsättningen i regionen och stöder regionernas hållbara utveckling inom hela livsmedelskedjan.
Riksdagsledamot Thomas Blomqvist konstaterar att bönderna förstås också måste se sig själva i spegeln och börja samarbeta med varandra för att kunna leverera större kvantiteter.
- Det här är nog ett måste för att vi verkligen ska öka andelen närproducerat i de offentliga köken. Men man kan också vända på steken och säga att ifall kommunernas strategier vore långsiktigare skulle kanske också producenterna på ett annat sätt våga satsa och göra investeringar.
Blomqvist konstaterar också att ifall vi ska ha en inhemsk produktion i Finland också i framtiden måste man vara beredd att understöda den och kanske betala litet mer åtminstone till en början.
|
|