|
|
17.10.2014 / Landsbygdens Folk
EU-ministrarna enades om stöd till mjölksektorn
I de andra EU-länderna är Rysslands andel av exporten betydligt lägre, högst fyra procent av den samlade produktionen. I de baltiska länderna har priset på mjölkprodukter delvis redan fallit under interventionspriset, anmärkte Cioloș.
Han tillade att mejerierna inte har använt sig av de nya interventionsåtgärderna för smör och mjölkpulver på grund av branschens specifika strukturer.
Vid det informella ministermötet i Milano för ett par veckor sedan ställde Finland och de baltiska länderna förhoppningarna om stöd på mellan 100 och 150 miljoner euro. I Luxemburg nämndes inga konkreta siffror.
Finlands jordbruksminister Petteri Orpo var nöjd med diskussionen. Han noterar ett brett politiskt stöd för de specifika finländska problemen. Enligt Orpo har frågan nu baxats så långt, att kommissionen kan slutföra beredningen.
Cioloș konstaterade att stöden i princip backades upp av alla medlemsländer. Delegationerna betonade betydelsen av solidaritet för länder som drabbas illa. Men några delegationer, bland dem Nederländerna, Storbritannien, Irland, Tyskland och Frankrike, efterlyste mer information om finansieringen och stödens användning.
Cioloș betonade att medlemsländerna i detta skede måste enas om de allmänna principerna. Detaljerna kommer senare. Vi har en kris och då måste vi handla, sade agrarkommissionären.
Kommissionen ändrade på onsdagen sitt budgetförslag för 2015. Av ändringsskrivelsen framgår att budgeten inte kommer att innehålla några extra anslag för mjölkproducenterna. I stället ska sanktionsstöden för frukt, grönsaker och mjölkprodukter finansieras ur den krisreserv som årligen avsätts i jordbruksbudgeten.
Ändringen kan bli ett streck i räkningen för Cioloș. Kommissionskollegiet, d.v.s kommissionen i sin helhet, anser att överskottet i jordbruksbudgeten inte ska användas för sanktionsstöden. Tanken är att jordbruket också ska delta i EU:s sparåtgärder.
Många EU-länder betalar i år höga straffavgifter för överskridna mjölkkvoter, sammanlagt 465 miljoner euro. Dessa intäkter vill kommissionen lägga undan för att stoppa hål inom andra politikområden.
Enligt ändringsförslaget ska sanktionsstöden finansieras av jordbrukets egna anslag. Det innebär att Cioloș och hans efterträdare måste gräva i krisreserven som årligen fylls på med pengar ur CAP-budgeten.
EU:s jordbrukare måste avstå från 1,3 procent av direktstöden för 2015 års krisreserv, som innehåller 433 miljoner euro. EU har redan beviljat 344 miljoner euro i sanktionsstöd för frukt och grönsaker. Kvar finns futtiga 89 miljoner euro. Det återstår att se vad mjölkproducenterna får.
Frågan ska härnäst behandlas i jordbrukskommittén. Medlemsländerna och EU-parlamentet ska senare diskutera kommissionens budgetförslag.
De europeiska jordbruksministrarna tog dessutom upp problemet på den sviktande grismarknaden. Polen, Nederländerna, Belgien, Österrike, Frankrike och Irland ansåg att EU borde reagera men kommissionen vill avvakta.
Enligt Cioloș är det inte aktuellt med stöd för lagring av griskött. Han motiverade sin åsikt med att åtgärden skulle förlänga överskottssituationen ytterligare. Produktionen har ökat under två goda år. Nu är det producenternas sak att dra ner på sin produktion.
Cioloș framhöll att de ryska sanktionerna direkt har påverkat marknadsläget för mjölk, frukt och grönsaker. Inom grisproduktionen är läget ett annat. Där samverkar flera faktorer till prisfallet, menade agrarkommissionären.
Jordbruksministrarna godkände på måndagen EU:s nya paket för säljfrämjande åtgärder. Fram till år 2020 ska de budgeterade EU-medlen för säljfrämjande åtgärder höjas till 200 miljoner euro per år. EU:s andel av finansieringen för säljfrämjande åtgärder stiger samtidigt till 70 procent. I projekt som omfattar flera länder kan EU-andelen höjas till 80 procent.
Detta ska underlätta restfinansieringen för små och medelstora företag och sänka tröskeln att delta i programmen, argumenterar medlemsländerna.
|
|
