|
|
1.8.2014 / Landsbygdens Folk
TTIP-avtalet äventyrar EU:s livsmedelsproduktion
Mansel Raymond, walesisk mjölkproducent och ordförande för Copa-Cogecas mjölkutskott, poängterade de olika förutsättningarna för export av mejeriprodukter.
– EU har inte gett några exportbidrag för mjölkprodukter sedan 2009. Även USA borde därför slopa exportkrediterna för mejeriprodukter.
Den amerikanska marknaden är viktig för exporten av europeiska mejeriprodukter, men producenterna varnar för att det främst är de icke-tariffära handelshindren som måste avskaffas.
– I nuläget kan det ta sextio dagar för europeisk ost innan den är i omlopp på marknaden i USA, påpekade Raymond.
En annan stötesten är att kriterierna för mjölkproduktion är striktare i EU.
Clara Hagen från EUWEP, takorganisationen för äggförpackare och ägghandlare, pekade på de olika förutsättningarna gällande reglerna för djurskydd, foder och det europeiska förbudet mot oinredda hönsburar.
– Både myndigheterna och marknaderna är rädda för en veritabel tsunami i äggula, konstaterade Hagen. Äggvita är nämligen efterfrågat i amerikanska livsmedelsprodukter för närvarande.
I USA är konventionell burhönsproduktion normen och det finns i praktiken ingen lagstiftning för djurs välfärd.
– Dessutom behövs det en standard för ekvivalens för äggprodukter, menade Hagen.
Mjölksektorn är splittrad i dels liberaliseringsförespråkare och dels de som uttrycker farhågor vad gäller rättvis handel. Mejeribranschens europeiska organisation Eucolait ser USA som en potentiell marknad för mervärdesprodukter från EU och går i bräschen för en helt liberaliserad marknad.
– Alla tariffer borde slopas, menar Bart van Belleghem från Eucolait.
På Eucolait tror man ändå inte att USA-avtalet skulle få stora konsekvenser för handeln i mejeriprodukter inom EU.
Sieta van Keimpema, som företräder European Milk Board, en rörelse som arbetar för ett fast pris som skulle täcka produktionskostnaderna och återinförandet av en kvotliknande system, väckte frågan om farhågorna gällande sysselsättningen på de europeiska mjölkgårdarna.
– USA-avtalet skulle leda till att jobb går förlorade, främst inom familjejordbruken, i och med att gränserna öppnas för mejeriprodukter. De amerikanska mejeriprodukterna är inte spårbara och det skulle inte förbjudas under avtalet. Det leder utan vidare till oskälig och orättvis konkurrens.
Livsmedelssektorns branschorganisationer befarar också konsekvenserna av en klausul om ökat investerarskydd genom skiljemannadomstolar. Den omstridda investerarklausulen kan ännu omprövas av EU-kommissionen, som lovat besked tidigast i september.
– Varför skulle man ge utländska investerare de rättigheterna, undrade van Keimpema om avtalstexten som skulle ge investerare rätt att pröva all nationell lagstiftning som möjligtvis inverkar på investeringsklimatet.
På European Milk Board kräver man insyn i hur förhandlingarna framskridit; läckta dokument från EU:s handelsavtal med Kanada har visat sig avskräckande.
– Det största bekymret är att handeln inte blir rättvis. Nu är alla utkast till avtal hemliga och även EU-länderna är utestängda från processen, som inte verkar ske i demokratisk ordning.
Bénédicte Masure på European Dairy Association påtalade de begränsningar den europeiska mejeriindustrin erfar vad gäller tillträdet till den amerikanska marknaden.
– Den amerikanska mejeriproduktionen ökar hela tiden och smörexporten från USA till EU ökar. USA tillämpar importlicensavgifter, medan det är fri införsel av motsvarande produkter till EU. Det måste balanseras, men utan att det är mjölkproducenterna som betalar för det. Detaljerna i avtalet måste utarbetas för att vi ska kunna stöda det.
Bristen på djurskydd och lagstiftning för djurs välfärd oroar så gott som alla branschföreträdare i EU-Bryssel. I rättsligt hänseende betraktas inte produktionsdjur ens som djur enligt amerikansk lagstiftning.
– I USA använder man hormoner och mycket medicinering, det finns ingen djurhälsostandard alls, utbrast Sieta van Keimpema.
Joe Swabe från Humane Society International ifrågasatte de uppenbara bristerna vad gäller djurskyddet i USA.
– Djurtransporter på de amerikanska vägarna kan ta upp till 28 timmar enligt delstatslagstiftningen, konstaterade Swabe krasst.
– Frågan om djurs välfärd måste åtgärdas under det nya EU-kommissionskollegiet. TTIP-avtalet får inte bli ett hinder.
Djurskyddsorganisationerna ser ett enormt glapp vad gäller både djurskydd och livsmedelssäkerhet.
– Det är fullkomligt oacceptabelt att EU skulle godta sådana animaliska produkter där djur blivit sjuka på grund av brister i regleringen, påpekade Swabe.
– Det är ju en central EU-princip att inte ignorera djurhälsa.
Olga Kikou från Compassion in World Farming kritiserade häftigt den amerikanska jordbrukspolitiken som bygger på intensivt jordbruk, där djur inte har någon tillgång till bete och inget naturligt beteende uppträder. I EU-fördragen erkänns djurs rätt som levande väsen.
– USA-avtalet skulle sänka standarden och äventyra de europeiska producenternas situation. TTIP-avtalet skulle dra mattan undan de europeiska producenterna i konkurrenshänseende och undergräva alla framsteg inom djurhållning, konstaterade Kikou.
Djurskyddsorganisationen utgår ifrån att USA-avtalet skulle omöjliggöra lagstiftning som ytterligare främjar djurs välfärd.
– Det är verkligen framtiden för vår matproduktion som står på spel.
Den främsta stötestenen är ändå det europeiska kravet på ett amerikanskt godkännande av de europeiska ursprungsbeteckningarna för livsmedel. Nu hör de under varumärkesskydd i USA, men de europeiska intressena kräver att de utökas till samma status som i Europa; en konstellation som är otänkbar för den amerikanska livsmedelssektorn.
|
|
