De nyländska jordbrukarna anlägger i år så många nya skyddszoner längs åar och vattendrag att skyddszonernas antal nästan fördubblas. Totalt lämnades 72 nya ansökningar om specialmiljöstöd för grundandet av skyddszoner in till Nylands TE-central. Från tidigare har 78 odlare ikraftvarande stödavtal.

En orsak till det markant ökade intresset för att anlägga skyddszoner är att det under våren särskilt satsades på rådgivning till odlarna om skyddszoner och fördelarna med dessa. Bl.a. miljöcentralen, TE-centralen, rådgivningsorganisationerna och producentförbunden jobbade gemensamt för att få tillstånd fler skyddszoner längs de nyländska vattendragen. En odlarguide om anläggandet av skyddszoner utarbetades, i vilken erfarna odlare berättade om såväl fördelarna som nackdelarna med skyddszoner.

Odlarnas erfarenheter av skyddszoner är i de flesta fall goda. På rätt ställen är skyddszonen ett effektiv sätt att värna om vattnens renhet. Eutrofieringen av vattendragen och Östersjön kan minskas genom att anlägga skyddszoner på sluttande strandåkar och genom att få en möjligast sammanhängande remsa med skyddszoner längs stränderna. Underlättandet av odlingen och vattenskyddet går hand i hand då besvärliga och våta åkerområden blir ytterom odlingen. Forskningsresultat visar att grönzonerna binder en betydande del av den fosfor och det kväve som transporteras i ytvattnen från åkarna. Skyddszonerna är även av landskapsmässig betydelse och ökar den biologiska mångfalden.

Skyddszonen är en minst 15 meter bred grön remsa som täcks av växtlighet året om. Där används varken gödsel eller bekämpningsmedel. Växtligheten slås årligen och slåtterresterna fraktas bort. För det arbete som utförs och för inkomstbortfallet betalas ersättning.