|
|
27.6.2014 / Landsbygdens Folk
Många oklarheter kring den nya ekoförordningen
Behovet av ny lagstiftning handlar dels om den ökade importen från länder utanför EU, där tullen i sina undersökningar konstaterat för stora rester av bekämpningsmedel. Från finländskt håll välkomnar man att reglerna om rester av bekämpningsmedel skärps, eftersom det knapps finns några rester i finländska ekolivsmedel jämfört med importprodukter.
- Det borde ju vara det viktigaste i ekologisk produktion att det inte blir några rester av bekämpningsmedel, konstaterar Kirsi Heinonen. De påträffas nog en del, främst i importerade grönsaker. EU-kommissionen behandlar överträdelserna an efter.
Ekoförordningen och ekoreglerna överhuvudtaget är ett tema som får det att hetta till i EU-kretsarna.
- Det är ofta så att målen är lite annorlunda än åtgärderna i sig, berättar Heinonen. Ekojordbruket är ett sådant tema där EU-kommissionen å ena sidan och tjänstemännen och ministerrådet å andra sidan har konflikter och till och med aggressioner, berättar Heinonen om kommittémötena.
Kommissionens förslag till ny ekoförordning kom ut i mars i år. Texten är nu i tjänstemannabehandling, där man diskuterat 16 av totalt 45 artiklar som ska reglera ekoproduktionen. Dock är detaljerna i bilagorna de största tvistefrågorna. Däremot regleras granskningen inte skilt i ekoförordningen.
- Vad gäller granskningen så tror jag att den kommer att hänföras till DG SANCO, Generaldirektoratet för hälsa och konsumentfrågor, berättar Heinonen. Då blir det riskbaserade kontroller och Evira kan bättre fokusera och förenkla kontrollerna. Men stödgranskningen är en annan sak, så den skulle skiljas från kontrollerna så att de inte är direkt kopplade.
Det innebär att granskningen inte skulle behöva utföras varje år, utan välfungerande gårdar skulle granskas enligt behov.
En del av definitionerna i förslaget är komplicerade när de tillämpas på finländska förhållanden; till exempel ingår en definition på små gårdar, som i praktiken skulle täcka så gott som alla ekogårdar i Finland. En annan detalj i förslaget är att ekogranskningen också skulle omfatta handeln, något som man absolut inte vill från finländskt håll.
Meningen med det nya ekoförslaget är att det ska vara entydigt vad som ingår i ekologisk produktion. Det kan bli frågan om att gårdens hela produktion ska vara ekologisk.
- Förstås har vi hos oss den situationen att gårdarna delvis övergått till ekologisk produktion. Men det är klart att producenterna väljer att inte övergå, ifall det genast ska gälla hela gården. Övergångstiderna kunde förlängas, menar Kirsi Heinonen. Men om man slopar undantagen så finns förstås risken att producenterna slutar.
Vad gäller växtodlingen blir det antagligen en skärpning i fråga om utsädet.
- Det är ju ett undantag att man får använda konventionellt utsäde om det inte finns samma sort godkänd som ekologisk, men det har ju snarare blivit regeln att man använder annat än ekosorterna.
Den frågan avgörs säkert med en övergångstid. Men egentligen handlar det ju om att man borde ta fram flera egna ekologiska sorter i Finland; vi får vara glada att vi ens har den växtförädling vi har.
I juli kommer kommittén att diskutera ekologisk växthusproduktion, en svår fråga för finländarna i och med att de sydeuropeiska länderna kräver att kriteriet för ekologisk växthusproduktion skulle förutsätta markodling och inte tillåta odling i torvblandning.
Dessutom vill bland annat Italien och Frankrike att ekokraven för växthusodlingen inte skulle tillåta varken uppvärmning av växthusen eller syntetiskt ljus.
- Vi har diskuterat det här, men det är svårt, analyserar Kirsi Heinonen. I praktiken har det inte så stor betydelse i och med att det i Finland odlas ekologiskt i växthus på 18 hektar och i Italien 118,000 hektar! Det har blivit en principfråga, men på något vis en nord-syd konflikt. Vi har helt klart gett signalen att den nordiska produktionen ska bestå och att torv är en del av ekoproduktion.
Växthusfrågan har blivit en politisk fråga som bottnar i olika klimatförutsättningar.
- Vi har en nordisk front, men det är trist om Italien fortfarande kör på den frågan i höst, menar Heinonen.
Det står redan klart att ekoförordningen kommer att väcka het diskussion i Europaparlamentets behandling nästa år. Antagligen tar processen ännu flera år innan det förelagts detaljerade anvisningar angående tillämpningen av den förnyade ekoförordningen.
|
|
