|
|
27.6.2014 / Landsbygdens Folk
Fullmäktigeordföranden efterlyser högre råvarupriser
- Handelns starka roll och fula och ojusta prissättningspolitik är ett direkt hot mot den inhemska livsmedelsproduktionen, fortsatte fullmäktigeordföranden. Handelns marginaler kan inte få vara flerdubbelt högre på inhemska livsmedel än på importerade. Import får inte användas för att åstadkomma kaos och prisdumpning på råvarumarknaden.
Enligt fullmäktigeordföranden måste producentrörelsen kräva en tydlig prisbildning även framledes.
- Vem får vad i matkedjan? Dylik viktig information ligger i allas intresse. Klarare och mera synlig ursprungsmärkning stärker de inhemska livsmedlens ställning. Här kom ett svårt bakslag, när restaurangbranschen inte inkluderades i den nya förordningen om obligatorisk ursprungsmärkning. Motiveringen till detta var en orimlig ökning av byråkratin för restaurangerna. Jämfört med den omfattande byråkrati övriga aktörer drabbas av ter sig förklaringen närmast löjlig.
-- En ovanligt kort vinter följdes av en tidig och varm vår med överlag mycket gynnsamma vårbruksförhållanden, sade Stefan Thölix vidare i sitt öppningstal. Förväntningarna på en tidig skördesäsong verkar dock inte att uppfyllas, då sommaren hittills varit mycket kall och bromsat grödornas tillväxt. Alla möjligheter till ett bra odlingsår finns dock fortfarande för handen.
Enligt fullmäktigeordföranden skulle den här sommaren inte innehålla någon större jordbrukspolitisk dramatik.
- EU:s nästa programperiod 2015-2020 är praktiskt taget färdigspikad, och eventuella förändrade nationella linjedragningar kunde förväntas efter nästa års riksdagsval och därpå följande regeringsförhandlingar. De två största regeringspartiernas ordförandebyten och därtill hörande byten på ministerposterna har fört med sig nya så kallade miniregeringsförhandlingar. Många frågor som sedan tidigare varit besvärliga för våra näringar har i detta sammanhang dykt upp på nytt. Det positiva är, att det verkar råda rätt bred politisk enighet om vikten av produktionsinriktade punktåtgärder.
- Från vår organisation har vi länge påtalat de allvarliga följderna av den sjunkande lönsamheten inom lantbruket, fortsatte Stefan Thölix. Endast en lönsam produktion kan på lång sikt överleva, och nedlagd produktion, som ersätts med import, leder ofelbart till ytterligare försvagningar av Finlands ekonomi.
Fullmäktigeordföranden hänvisade till den statistik som nyligen publicerats över lönsamheten inom jordbruket i de olika EU-länderna.
- Föga överraskande låg Finland en bra bit under medelnivån. Vad som däremot kan anses förvånande var den ytterst svaga lönsamheten i länder med stora, effektiva och rationella produktionsenheter. Holland, Danmark och Sverige låg klart under Finlands nivå.
Av detta tyckte Stefan Thölix att man kan dra en del intressanta slutsatser.
- Inte ens i de länder, där förutsättningarna för storskalig produktion är långt gynnsammare än i Finland, går ekonomin ihop vid rationalisering av driften. Ökad effektivitet i produktionen förmår inte betala investeringarnas pris. Kostnadsnivån för mark, byggnader, maskiner och förnödenheter är så höga, att den inte täcks via produktionen. Hos oss är kostnadsnivån relativt sett ännu högre, varav följer att förstorade enheter inte kan vara någon patentlösning för finländska förhållanden. Som vi tidigare påpekat bör alla större investeringar noggrant kalkyleras.
Vidare konstaterade Stefan Thölix att länder med hårdast fokusering på produktion och marknader överlag har svagare lönsamhet.
- Tack vare egna nationella lösningar och en betydligt lägre kostnadsnivå kan jordbrukarna överleva i flertalet av de nyare EU-länderna. Utan vår starka satsning på ett rättvist och någorlunda täckande stödsystem skulle emellertid Finlands jordbrukare stå inför oöverkomliga problem.
Som följd av den ekonomiska tillbakagången inom EU-området har fullmäktigeordföranden noterat ett nyvaknat intresse för jordbruksnäringarna.
- Från Italien och Grekland rapporteras att arbetslösa ungdomar startat som fårfarmare eller grönsaksodlare. Grundförutsättningen är förstås någon form av tillgång till mark och inte alltför höga krav på ekonomiskt utbyte. Även i de nordiska länderna har man kunnat notera en ökad ambition bland ungdomar, som inte är uppväxta i jordbruksmiljö, att påbörja en yrkeskarriär som jordbrukare. Företeelsen är positiv i sig, men ekvationen är inte lätt att lösa. Odlingsmark bjuds sällan ut, och övrigt startkapital krävs i betydande omfattning. Realistiskt sett är det bara genom att arbeta ihop ett startkapital via andra branscher, som nya jordbruk kan byggas upp.
Avslutningsvis kunde fullmäktigeordföranden inte avhålla sig från en personlig kommentar om det planerade kärnkraftverket i Pyhäjoki.
- Sedan beslutet om byggande togs har stora förändringar skett. Samhället har inte längre samma energibehov, ny teknik möjliggör mera energisparande och ett flertal alternativa energilösningar med biobränslen som grund har utvecklats. Huvudargumentet att frigöra landet från behovet av rysk importenergi har förlorat sin giltighet. Därtill är de ekonomiska kalkylerna högst tvivelaktiga. Politiker, ta tillbaka beslutet!
|
|
