|
|
13.6.2014 / Landsbygdens Folk
Finländska jordbrukets lönsamhet bland EU:s svagaste
Jämförelsen baserar sig på MTT:s granskningar av de senaste uppgifterna om gårdarnas ekonomi i EU:s så kallade FADN-databas. FADN är en förkortning av "The Farm Accountancy Data Network", vilket betyder något i riktning av nätverket för gårdarnas redovisningsuppgifter.
Ungern och de baltiska länderna har de lönsammaste jordbruken enligt MTT:s beräkningar, som man kan studera på Ekonomidoktorns sidor på internet. De finns på MTT:s internetadress mtt.fi/ekonomidoktorn.
Under 2011 var den genomsnittliga lönsamhetskoefficienten i EU-länderna 0,67. I Ungern var lönsamhetskoefficienten det året 1,87, i Tjeckien 1,52, i Litauen 1,42 och i Estland 1,32.
I Danmark var lönsamhetskoefficienten 0,33, i Sverige, 0,26 och i Slovakien 0,18. I Finland var lönsamhetskoefficienten 0,58 vilket ger oss en tjugonde plats bland EU:s 27 medlemsländer. Kroatien blev medlem först 2013 och är inte med i den här statistiken.
I sju länder var lönsamhetskoefficienten över 1,0. I de här länderna kunde man alltså täcka produktionskostnaderna med försäljningsinkomster och stöd.
Under 2007, som var ett mycket bra år för jordbruket, var det 9 medlemsländer vars jordbruk uppnådde en lönsamhetskoefficient på 1,0 eller mer. Under det dåliga året 2009 var det bara Litauen som lyckades med en så god lönsamhet.
Finlands genomsnittliga lönsamhetskoefficient har aldrig överstigit 1,0 men under flera år har den hållits nära EU:s genomsnitt.
I beräkningarna baserar sig utgifterna för gårdens räntekrav på räntan för skulder, som varierade från 2,4 till 7,5 procent i medlemsländerna. Jordbrukarfamiljens egen lön är beräknad på familjens arbetstimmar och timlönen för avlönad arbetskraft i de enskilda medlemsländerna. Den varierade från 1,70 euro i timmen i Bulgarien till över 23 euro i Danmark.
Priset på arbete och kapital har beräknats enligt medlemsländernas prisnivåer liksom andra produktionsinsatser.
|
|
