|
|
23.5.2014 / Landsbygdens Folk
De produktionsbundna CAP-stöden börjar ta form
- EU har för sin del avlagt ett löfte om att länderna ska få svar från kommissionen inom fyra månader efter att de har skickat sina tillämpningar av CAP-reformen till notifiering. Om vi således kan lämna in våra lösningar i juni bör vi få svar senast i oktober.
Största delen av medlen i de produktionskopplade stöden från EU används på AB-området, och då i huvudsak till idisslarna. Det blir en sorts kompensation för de stöd som hittills betalats ut med nationella medel, det så kallade 141-stödet. Stöd beviljas dock också olje- och proteinväxter, råg och sockerbetor samt frilandsgrönsaker och stärkelsepotatis.
Stödsumman är beräknad till 105 miljoner euro nästa år. Det motsvarar 20 procent av hela CAP-stödet. Mot slutet av perioden sjunker det produktionskopplade stödet till 18 procent av hela CAP-stödet, det vill säga litet mindre än 95 miljoner euro. Stödsituationen kommer att ses över i en mellangranskning 2017.
För gårdarna blir den största skillnaden antagligen att stödet till mjölkproduktionen på AB-området ändras. Det blir nu ett stöd per djurenhet i stället för det nationella literstödet som betalas ut ännu i år. En detalj som kan nämnas är att kvalitetsbidraget till slaktlamm också kommer att omfatta killingar. Avsikten med detta är att främja produktionen av getkött.
Förhöjningarna i skärgården av stödet till husdjur fortsätter, detta också fastän det nu handlar om CAP-stöd i stället för nationella stöd. Till den saken hör att skärgårdsförhöjningarna på C-området fortsätter i det nationella stödet så som hittills.
I den del av det produktionsbundna CAP-stödet som går till växtodlingen står oljeväxter och proteingrödor för de största summorna.
- Dessutom så framhöll vi från SLC och MTK att vi måste höja självförsörjningen med råg. Därför får rågen ett hektarstöd. Parterna kommer dock att följa med läget och kolla om stödet faktiskt kommer jordbrukaren till godo. Om stödet däremot medför prissänkningar kan det dras in.
Parterna har också kommit överens om ett stöd till sockerbetor.
- Det är inte minst med tanke på att det kan uppstå obalans på marknaden, när sockerkvoterna slopas 2017. Då kan stödet delvis kompensera ett prisfall. Stödet tas i alla fall i bruk nästa år, eftersom det kan bli svårt att få in nya grödor mitt i perioden, också fastän det blir en mellangranskning.
Stödnivåerna för de olika grödorna på basen av odlingsarealen 2013 skulle motsvara de här: proteingrödor och oljeväxter 90 euro per hektar, råg och sockerbetor 70 euro per hektar, stärkelsepotatis 600 euro per hektar samt frilandsgrönsaker 170 euro per hektar. Nivåerna kommer i alla fall att variera årligen enligt de kommande arealerna.
Parterna är även överens om att använda alla de möjligheter den gemensamma jordbrukspolitiken CAP ger för att stöda unga jordbrukare, det vill säga de som är högst 40 år och som har varit aktiva i högst 5 år. Det betyder att 2 procent av CAP-stödet eller dryga 10 miljoner tilldelas unga jordbrukare. Stödet utbetalas i form av ett hektarstöd på cirka 60 euro per hektar upp till gränsen på 90 hektar per gård. Den här gränsen gäller i hela EU.
När det gäller förgröningsarealerna - vi ska nu lära oss tala om "ekologiska fokusarealer" - går åsikterna mellan producentorganisationerna och ministeriet delvis åt skilda håll.
- Vi är överens om att man kan fylla kraven med träda och med att odla kvävefixerande växter på sammanlagt 5 procent av sin areal, säger Johan Åberg. Men SLC och MTK skulle därutöver vilja ha med arealer som är utanför den egentliga odlingsarealen, vilket reglerna ger möjlighet för. Motiveringen är närmast att det skulle minska risken för obligatorisk träda i framtiden.
Orsaken till att ministeriet inte är pigg på idén är att de här arealerna i så fall måste digiteras och det leder hastigt till tekniskt krångel som också försvårar övervakningen. Nu har dock ministeriet åtagit sig att undersöka om arealer som hör till landskapets särdrag i de nuvarande tvärvillkoren och skiften med snabbväxande energived så som salix kan tas med i den ekologiska fokusarealen.
- Vi är i alla fall överens om att arealer som kan omfattas av de kommande miljöersättningarna, till exempel skyddszoner och miljövallar, inte ska ingå i de ekologiska fokusarealerna, eftersom det i så fall minskar miljöersättningarna.
Johan Åberg kan också komma med ett lugnande besked till jordbrukarna på C-området: Det ser ut som om kravet på ekologisk fokusareal enbart drabbar Nyland, Egentliga Finland och Åland. Det övriga landet torde klara sig undan på grund av den rikliga skogsarealen.
Bland andra frågor där parterna står en bit från varandra finns definitionen på aktiv jordbrukare.
- Från producenthåll hade vi önskat en definition enligt jordbrukarens intäkter från marknaden, närmast för att motverka skenbar odling. Ministeriet gav dock kalla handen med hänvisning till att det blir för invecklat att hålla reda på.
Avsikten är i vilket fall som helst att stödet riktas till aktiva jordbrukare och inte till exempelvis flygplatser, sportplaner, motorbanor och dylikt.
- Vi kommer ändå att fortsätta diskussionen med ministeriet och eventuellt ta idéer av andra länders modeller för att prioritera de aktiva jordbrukarna i jordbrukspolitiken.
Det råder också skilda uppfattningar om reglerna för stödrätter i nationella reserven. Kriterierna för stödrätter kommer från och med 2015 ganska långt att vara de samma som i dagens läge. Det ska till exempel vara möjligt för nya jordbrukare som tar över åkermark att söka om stödrätter, till exempel om en arrendator fått dem med sig när arrendeavtalet upphört. Också i anslutning till nyskiftesförrättningar ska man kunna söka om stödrätter ur den nationella reserven.
Däremot anser ministeriet att korrigeringar av skiftesgränser, som gör att arealen växer, inte ska ge rätt till att söka stödrätter ur reserven. Inte heller då man utvidgar sin areal genom att förbättra sin arrondering. Producentorganisationerna anser att det borde vara möjligt att söka stödrätter från reserven i dylika fall. Ministeriet hänvisar till att stödrätterna fortfarande är handelsvara och alltså kan köpas på öppna marknaden.
|
|
