|
|
16.5.2014 / Landsbygdens Folk
Sista rycket gav mera LBU-pengar på Åland
Näringsministern Fredrik Karlström berömde vältaligt och mångordigt det arbete som ligger bakom programmet, som enligt hans åsikt var väldigt bra också tidigare och nu har blivit "ännu bättre".
De ändringar som gjorts i programmet sedan remisstiden gick ut den 25 april och efter Tage Erikssons träff med landskapsregeringen förra fredagen handlar alltså i första hand om att man satsar nästan 450.000 euro mera än tidigare planerat för en större areal stödberättigade naturbeten.
Drygt 50.000 euro används för att höja stödet för ekologisk potatisodling från 260 till 600 euro per hektar genom att den ekologiska potatisen i programmet klassas som "grönsak". På Åland odlas ekologisk potatis bara på 17 hektar.
- Det är svårt att odla ekologisk potatis. Bladmögel är ett problem, förklarade landskapsagronom Sölve Högman för de församlade journalisterna.
Den halv miljon som nu plussas på så att stöden stiger till sammanlagt drygt 58 miljoner under den kommande perioden tas från LBU-programmets administrativa del och det tekniska stödet.
I praktiken innebär det att byråkratin kring programmet förutsätts bli enklare och billigare när kontrollen av miljöåtgärderna överförs från landskapets jordbruksbyrå till miljöbyrån. Det är enligt landskapsregeringen också naturligare att just miljöbyrån övervakar om programmets miljöåtgärder får önskad effekt.
Beträffande naturbeten ökas arealen med ungefär 1.200 hektar jämfört med det förslag som var på remiss i april. Den naturbetesareal som får stöd är ändå 800-1.000 hektar mindre än i det nuvarande programmet. Det som fallit bort betecknades på presskonferensen som "skogsmark och kalhyggen".
Tage Eriksson påpekade att bristen på konkreta siffror gjorde det svårt för ÅPF och odlarna att ta ställning till det första LBU-programmet som landskapsregeringen sände på remiss ut i fjol somras.
- Därför blev det också den unika protestmarschen som visade den oro som fanns hos producenterna. Tack vare den konsekvensanalys som vi då krävde fick vi tilläggsfinansieringen på 3,5 miljoner och det är pengar som verkligen behövs, säger Eriksson.
Han konstaterar att ÅPF "inte nådde ända fram" eftersom "glappet" från början var sju miljoner. Nu återstår tre miljoner sedan landskapsregeringen först tillfört 3,5 miljoner och i den senaste behandlingen ytterligare en halv miljon.
Eriksson betonar att ÅPF och dess utskott i sina remissyttranden lyft fram många konkreta åtgärder som också beaktats och preciserats i det slutliga programförslaget, som före den 17 maj skulle sändes till EU-kommissionen i Bryssel för godkännande.
- Och om det vid uppföljningarna under programperioden visar sig uppstå allvarliga konsekvenser för exempelvis ekologiska spannmålsodlare och husdjursproducenter så kan åtgärderna förhopppningsvis anpassas för att rätta till detta, påpekar ÅPF-basen.
Landskapsagronom Sölve Högman säger att man i det slutliga programmet har förtydligat vilka fem frivilliga åtgärder som kan plussa på stödet inom ekologisk produktion till 260 euro per hektar. Dessa åtgärder är odling av markförbättrande växter, odling av dragväxter för bin, reducerad höstbearbetning, förbättrad användning av stallgödsel samt användning av organiska gödselmedel.
Dessutom har man preciserat programmet genom att ändra några datum, så att exempelvis sista dagen för sådd av fånggröda senareläggs från den 15:e till sista augusti. Andra ändringar som skett i sista minuten är att blomkål klassas som huvudkål för att kunna gödslas mer, vilket ÅPF:s specialodlarutskott efterlyste. Höstbearbetningen av markerna blir friare genom att man följer lagstiftningen i stället för att ha strängare krav i LBU-programmet.
Den stödberättigade minimiarealen för växter som lockar bin sänks till 0,5 ha. För att öka honungsskörden sägs det uttryckligen i programmet att sådana dragväxter inte får slås innan de har blommat ut.
Även de som odlar ekologisk spannmål kan enligt Högman genom tilläggsåtgärder höja sina stödnivåer jämfört med att enbart "följa minsta motståndets lag".
- Den som är aktiv kan plussa på stöden så att de närmare sig tidigare nivåer.
Det gamla LBU-programmets "prioriterade beten" byter nu namn till till "skötsel av naturbeten med höga naturvärden" vilket förkortas till "HN-beten".
- Detta gör vi för att den tidigare benämningen sammanblandats med benämningen permanenta beten som används inom CAP-stödet, förklarar Högman.
I det nya LBU-programmet finns också finansiering för att återställa beten som nu är i så dåligt skick att de inte berättigar till stöd.
|
|
