|
|
16.5.2014 / Landsbygdens Folk
Förhandlingarna om Norges jordbruksavtal strandade
De norska jordbruksförhandlingarna är alltid svåra, men denna gång måste producentorganisationerna nå en överenskommelse med jordbruksminister Sylvi Listhaug, som representerar Fremskrittspartiet. Fremskrittspartiet blev en av vinnarna i höstens val och fick ansvaret för jordbruket i den nya regeringen som leds av konservativa Høyre. Norges jordbrukare har ställt in sig på hårdare tider.
Under valkampanjen jämförde Listhaug det norska jordbruksstödet med kommunism. Hon hotade att helt och hållet avskaffa den centrala jordbruksuppgörelsen. Senare har Listhaug delvis retirerat. Jordbruksförhandlingarna kvarstår, åtminstone tillsvidare.
Men klimatet har blivit tuffare. Producentorganisationerna och staten har lagt fram sina bud och klyftan är svår att överbrygga. Listhaug erbjuder jordbrukarna drygt 18 miljoner euro mer än i fjol. Bönderna kräver ett tiodubbelt belopp.
Tonen är rå. Enligt Listhaug är det ungefär lika svårt att modernisera jordbrukspolitiken som att flytta en kyrkogård. Man får inte mycket hjälp av de som ligger där, kompletterade hon sin liknelse. I så fall har Listhaug gått på autopilot och inte använt kunskap under sina resor i landet. Listhaug har tydligen inte alls märkt att jordbruket har blivit effektivare, kontrar producentbasen Nils T. Bjørke.
Producentorganisationerna Norges Bondelag och Norsk Bonde- og Småbrukarlag säger att det beror på regeringen om Norge ska ett jordbruksavtal.
Enligt Bondelagets ordförande Nils T. Bjørke är klyftan mellan staten och jordbruksnäringen mycket stor. Detta gäller både de ekonomiska ramarna och själva strukturerna. Enligt Bjørke motsvarar innehållet i regeringens anbud inte de mål som Stortinget har slagit fast för den norska jordbruksproduktionen. Statens bud ger jordbruket en betydligt svagare inkomstutveckling än andra branscher.
Påståendet tillbakavisas inom jordbruksministeriet. Enligt departementsrådet Leif Forssell följer hans ministerium mycket väl parlamentets riktlinjer. Detta gäller jordbruket överlag i hela landet. Enligt ministeriet ska regeringens anbud trappa ner de statliga begränsningarna och byråkratin inom jordbruket. Det ska ge större utrymme för företagsamhet och fler ekonomiska fördelar för heltidsjordbrukare.
Producenterna hävdar motsatsen. Ett typiskt jordbruk som utgör ryggraden inom den norska jordbruksproduktionen förlorar på statens anbud, understryker Bjørke. Särskilt oroande är läget för mjölkproducenterna.
Enligt regeringen ska mer stöd kanaliseras till livskraftiga jordbruk. Producenterna anklagar däremot regeringen för att försöka förändra Norges jordbruk i amerikansk riktning. Stödet går till storbönderna medan genomsnittsbonden måste lida.
De aktiva bönderna gör ett viktigt jobb för landet, betonar Nils T. Bjørke. De ser till att lokala och regionala resurser används på ett hållbart sätt för att producera mat. Staten vill försvaga lönsamheten för vanliga jordbrukare och landsbygdens regioner. Därigenom öppnar regeringen gränserna för import av industrimat från utlandet och reducerar matsäkerheten. En sådan politik motarbetar Norges småskaliga matproduktion som skonar klimatet, framhåller producenterna.
Efter nyheten om brottet i förhandlingarna började producentorganisationer i hela landet mobilisera sina medlemmar till kampåtgärder. Traktorer med gödselspridare körde genast upp framför Stortinget för att markera böndernas motstånd.
Det kan bli en häftig kamp. Norges Bondelag bjöd senaste år in experter från den franska producentorganisationen FNSEA för att undervisa Norges jordbrukare i konsten att genomföra spektakulära demonstrationer på franskt vis.
|
|
