|
|
11.4.2014 / Landsbygdens Folk
ÅPF-besvikelse över Ålands nya LBU-program
De åländska politikerna hävdar att LBU-programmet enligt det nya förslaget är konkurrensneutralt och till vissa delar till och med bättre än LBU-programmet på fastlandet, men Ålands producentförbunds vikarierande vd Henry Lindström håller inte med.
- Politikerna har helt tappat fotfästet om möjligheterna för det åländska jordbruket att konkurrera i framtiden, tycker Lindström.
I det nya LBU-programmet stiger landskapets och EU:s sammanlagda satsningar till drygt 58 miljoner jämfört med knappt 60 miljoner i det gamla LBU-programmet.
Landskapsagronom Sölve Högman säger dock att det nya programmet skulle behöva ca 3 miljoner euro mera åländska pengar för att "rakt av" kunna jämföras med det gamla LBU-programmet. Henry Lindström gör samma bedömning.
- Sedan det förra programmet togs har dessutom jordbrukets kostnader stigit väldigt mycket. Många är nu väldigt bekymrade. Hur ska man få jordbrukarna att satsa på miljöåtgärder när stödnivåerna blir väsentligt lägre? Det finns ingen riktig vilja hos våra politiker att slå vakt om det åländska jordbruket, säger Lindström.
Ute i korridoren efter presskonferensen konstaterade Sölve Högman att mjölkproducenterna är den grupp som drabbas hårdast och därför kommer att vara mest missnöjda med det nya LBU-programmet.
I det åländska LBU-programmet finns heller inget stöd för djurens välbefinnande som ÅPF har efterlyst. Landskapsregeringens slutsats på basen av den konsekvensanalys som gjorts är att djurens välbefinnande inte har lyfts fram eftersom det saknas "särskilda problem gällande djurens välbefinnande".
Och när "tydliga behov inte påvisats" vill landskapsregeringen inte öka byråkratin med nya stödformer.
Bättre hävstång för miljöåtgärder
På presskonferensen uttalade sig lantrådet Camilla Gunell, näringsministern Fredrik Karlström och finansministern Roger Nordlund mycket positivt om det omarbetade LBU-programmet.
Enligt Karlström är det åländska programmet nu "konkurrensneutralt eller till och med bättre än på fastlandet".
- Förslaget är väldigt starkt kopplat till behovet av råvara för de företag som förädlar livsmedel. Det är också starkt knutet till kunskap och framtid, var Karlströms beskrivning.
Sölve Högman påpekade att programmet satsar på "produktivitet och konkurrenskraft" och även syftar till att skapa en bättre "hävstång" för miljöstödspengarna.
Samtidigt har man försökt förenkla systemet, eftersom jordbruksbyråkratin med Högmans formulering är "kungen av byråkrati".
Beaktat remissvar
Enligt Högman har väldigt många av de remisssvar och konkreta förslag som kom in efter fjolårets version av LBU-programmet "bearbetats och beaktats" i det nya programmet.
Det nya programmet fokuserar enligt Högman på "produktivitet och konkurrenskraft" och är "neutralt" i förhållande till fastlandets program beträffande "inkomstbildande åtgärder" (=LFA).
Landskapsagronomen betecknar det åländska LBU-programmet som "starkt" beträffande riktade miljöinsatser, men konstaterade också att de penningramar som politikerna slagit fast begränsar genomförandet av åländska miljöstödsåtgärder.
- Pengarna räcker inte till för att ha ett brett och bra utbud, medgav Högman.
Men han presenterade också siffror som visar att av de pengar som landskapet satsar på LBU-programmet stiger andelen för miljöåtgärder och ekologisk produktion från 28,3 procent i fjolårets LBU-program till 33,5 procent i den nya versionen.
Däremot blir det mindre pengar för LFA-stödet. Dess andel sjunker från 46 till 42,4 procent.
Billigare arrendemark?
Fredrik Karlström trodde att lägre arealstöd kommer att minska "kapitaliseringen" av jordbruksmark så att mark- och arrendepriserna sjunker, vilket enligt näringsministern gynnar de aktiva jordbrukarna.
Han hänvisar också till att det nu finns mellan 120 och 150 förre jordbrukslägenheter på Åland jämfört med när man för sju år sedan gick in i den förra programperioden.
- Vi har följt EU:s ledstjärna att jordbruket ska producera mat åt konsumenterna och råvaror åt livsmedelsindustrin. Det här är ett hållbart och miljöanpassat LBU-program och de utomstående som studerat det säger att det är ett otroligt bra program. Men de som haft fokus på stöd tycker att programmet är sämre än det förra.
Remissyttranden om det nya LBU-programmet ska vara inne den 25 april, alltså samma dag som nästa ordinarie nummer av Landsbygdens Folk utkommer. Henry Lindström konstaterar att remisstiden är ytterst kort och särskilt med tanke på att påsken infaller under den här perioden.
- Men vi ska naturligtvis behandla förslaget i våra utskott och ge svar.
Rolf-Lennart Witting
|
|
