|
|
4.4.2014 / Landsbygdens Folk
Vädjan om uppskov med inlämning av stödansökan
- Om man jobbar dygnet runt, så skulle man ha ett par timmars tid per ansökan och det räcker inte, säger exempelvis växtodlingsrådgivare Peter Fritzén vid Finska Hushållningssällskapet. Han har hand om mer än hundra ansökningar varav många i skärgården, där resorna allena tar mycket tid.
- Det är mycket få ansökningar jag kan fylla i utan att besöka kunden, säger Peter Fritzén vidare. Saken blir inte lättare av att de skickat en hel massa digiteringskartor och vi dessutom ser ut att få en tidig vår och just ska ut och så, säger han vidare.
- Kartorna kan man bara korrigera digitalt i Viputjänsten. Vi har haft en stram tidtabell ända sedan inlämningstiden för stödansökan tidigarelades till den sista april. När ansökan ska lämnas in så tidigt så borde den också öppnas tidigare.
Landsbygdsverket fick förra veckan en vädjan från producenterna och ProAgria om att skjuta upp inlämningstiden.
- Vi har diskuterat frågan med jord- och skogsbruksministeriet och vi håller på att utarbeta ett PM om vilka övriga ändringar som måste vidtas i fall man skjuter upp inlämningstiden, säger Esko Leinonen. Enligt honom måste man exempelvis fundera på djurhållningsperioderna i och med att det ska finnas uppgifter om antalet djurenheter på gården 30 april.
Ett argument för att hålla fast vid inlämningstiden den sista april har varit att ett uppskov skulle skjuta upp övervakningen och då kan också utbetalningstiderna äventyras.
I sitt pressmeddelande säger således landsbygdsverkets överdirektör Leena Tenhola, att fördröjningen är beklaglig, men att slutdatum måste stå fast för att inte tidtabellen för stödutbetalningarna ska rubbas.
- Vi anser att det är en första rangens fråga för jordbrukarna att stöden betalas ut korrekt och i tid, säger Leena Tenhola.
- Jag förstår inte argumentet, säger Peter Fritzén. Övervakningen kan ändå inte börja förrän 16 juni eftersom alla har rätt att göra skiftesändringar ännu då.
- Det stämmer naturligtvis att man har rätt att göra ändringar, säger för sin del Esko Leinonen. Ansökningarna har i alla fall arkiverats vid den tidpunkten, och kommunerna har några dagar på sig att arkivera ändringarna, så att övervakningarna kan börja. Ändringsanmälningarna berör i vilket fall som helst bara ett begränsat antal uppgifter.
I övrigt hänvisar landsbygdsverket i sitt pressmeddelande till de förhandsifyllda blanketterna. I mars har förhandsifyllda blanketter skickats hem till de jordbrukare som beställt dem i fjolårets ansökan.
Blanketter för alla gårdar finns emellertid nu tillgängliga i Viputjänsten. Där hittar man gårdsbruksblanketten 101A, basskiftesblanketten 102A, stödrättighetsblanketten 103A och blanketten med delaktiga i gårdsbruksenheten 101D. Övriga pappersblanketter finns i portalen suomi.fi.
- Det hjälper nog inte just, hävdar Peter Fritzén. Blanketterna ska skrivas under och gårdsbesöken ska utföras. Om man tar till pappersblanketterna genast när det inte fungerar, så blir ju också den elektroniska ansökan ett självändamål.
Peter Fritzén understryker i alla fall att han inte vill svartmåla landsbygdsverket.
- Det vi vill är att landsbygdsverket ska reagera och komma till mötes, säger han.
|
|
