|
4.4.2014 / Landsbygdens Folk
Nytt förslag om privat åländsk avbytarservice
Enligt kalkylerna innebär förslaget att landskapet jämfört med nuläget minskar sina kostnader för avbytarservicen från 582.000 euro i årets budget till i genomsnitt 225.000 euro per år.
- Men om man jämför statens kostnader för avbytarservicen på fastlandet med den koefficient på 0,87 procent som brukar användas för det åländska jordbrukets andel borde landskapet satsa 1,5 miljoner på avbytarservicen. Om landskapet inte vill avlöna avbytare så borde motsvarande pengar i stället överföras till det nya LBU-programmet som stöd för husdjursbönderna, tycker ÅPF:s ordförande Tage Eriksson.
Han sätter både tummen och hela handen ner för det nya avbytarförslaget, som nu sänts på remiss också till ÅPF. Men ÅPF-basen vill inte närmare kommentera förslaget, som först ska granskas av producentförbundets kvinnoutskott och husdjursutskott innan ÅPF:s styrelse ger sitt remissyttrande.
Eriksson betonar ändå att om landskapet lägger ner avbytarservicen så borde husdjursbönderna kompenseras ekonomiskt för att ha råd med ett privat avbytarsystem.
I lokaltidningen Nya Åland har den åländske näringsministern hänvisat till "indikationer" om att man på fastlandet ska fördubbla det nuvarande gårdsstödet på fyra cent per liter åt dem som producerar mjölk.
Tage Eriksson ställer sig på basen av information från SLC "mycket tveksamt" till om dessa uppgifter stämmer.
- Om gårdsstödet höjs på fastlandet räknar man i stället med att det blir nedskärningar inom andra delar av det nationella stödet.
Eriksson ser också problem med att specifikt stöda mjölkproduktionen på Åland, eftersom de åländska mjölkbönderna redan har landets högsta medelproduktion per ko.
EU:s regelverk tillåter inte heller ett direkt prisstöd för mjölk, trots att det åländska mejeriets leverantörspriser ligger är lägre än på fastlandet.
- Vill man stöda husdjursbönderna måste man därför hitta åtgärder inom Ålands nya LBU-program, påpekar Tage Eriksson.
|
|