|
|
21.3.2014 / Landsbygdens Folk
EU-USA-avtalet inför allt större frågetecken
Förhandlingarna fortsatte kring teknisk reglering och kompatibel reglering av vissa nyckelindustrier, såsom läkemedelsframställning, kemiindustrin, bilindustrin och tillverkning av medicinsk utrustning. En förenkling av tullformaliteter stod också på agendan, liksom handeln i råvaror och handel med energi.
Den amerikanska administrationen vill att frihandelsavtalet med EU tillåter hormonbehandlat kött, inte minst för att man vill övertyga kongressen om fördelaktig köttexport. EU-kommissionen förnekar däremot att förbudet mot hormoner i djuruppfödning skulle ändras i Europa.
- Vi ser över tillgången till marknaden, men har inte diskuterat några undantag, sade EU:s huvudförhandlare Ignacio Garcia Bercero i Bryssel förra fredagen, då förhandlingarna avslutades.
På de svåra punkterna är förhandlarna kryptiska. Mycket handlar om de allmänna principerna som ligger till grund för avtalet, bland annat principen om ömsesidigt erkännande.
Det kan få vittgående konsekvenser, inte minst för att de amerikanska intressena väger tyngst i förhandlingarna, något som miljöorganisationerna varnar för. Även de europeiska konsumentorganisationerna varnar för att amerikanska produkter vinner insteg på den europeiska marknaden utan att europeiska krav gäller för produktionen.
Andra sakkunniga har varnat för att handelsavtalet öppnar för en kapplöpning mot botten vad gäller kraven på produktion överlag i olika sektorer. Ändå verkar EU-kommissionen förlita sig på att den europeiska livsmedelsproduktionen snarare ska nå en högre grad av förädling och specialisering som kvalificerar för en nischmarknad.
Vad gäller den europeiska nyckelfrågan om att geografiska ursprungsbeteckningar för livsmedel så som ostar, viner och sprit ska respekteras i USA, verkar den amerikanska förhandlingsparten inte gå med på att ta in det i handelsavtalet.
- Försäljningen av ursprungsbetecknade produkter har ökat i USA. De är skyddade under varumärkeslagstiftningen, nöjde sig USA:s chefsförhandlare Dan Mullaney med att konstatera i Bryssel förra fredagen.
EU-kommissionen har kämpat för ursprungsbeteckningarna i många andra frihandelssamtal och ger knappast efter på den punkten den här gången heller. Europaparlamentet har hotat fälla avtalet ifall det inte garanterar fullt erkännande av de geografiska beteckningarna för europeiska skyddade lantbruksprodukter i USA.
I samband med förhandlingarna höll EU-kommissionen flera tillfällen för hundratals amerikanska och europeiska intresseorganisationer att yttra sig gällande handelsavtalet. Särskilt för ursprungsbeteckningarnas del framgick med all pinsam tydlighet hur avfärdande de stora amerikanska livsmedelsproducenterna, bland annat mejeriindustrin, förhåller sig till omfattningen av det europeiska ursprungsskyddet.
De sanitära och fytosanitära åtgärderna är likaså en stötesten. Förra veckan lät EU-kommissionen förstå att livsmedelssäkerheten i EU inte ska äventyras.
- Livsmedelssäkerheten ska basera sig på vetenskapliga riskanalyser, kontrade USA:s handelsförhandlare Mullaney.
Den amerikanska agrarindustrin har noterat EU-förhandlarnas försvar av den europeiska lantbruksstandarden och livsmedelsregleringen och ifrågasätter huruvida handelsavtalet alls blir av; inget avtal är bättre än en halvmesyr som inte garanterar tillträde till den europeiska marknaden, varnar bland annat American Soybean Association.
Ändå tror andra inom den amerikanska agrarlobbyn att den europeiska sidan är beredd till eftergifter, även angående det europeiska förbudet mot hormoner i uppfödningen av köttdjur, annars hade samtalen aldrig inletts.
Lantbruket är den största tvistefrågan, där dock den amerikanska handelsrepresentanten Michael Froman låtit förstå att man måste finna ett "balanserad resultat". Samtidigt hotar USA:s Stillahavsavtal stranda på att Japan inte öppnar tillgång till känsliga sektorer av nationellt intresse, bland annat lantbruket.
USA:s förhandlare förhåller sig avvaktande inför mellanårsvalet till kongressen som hålls i november. Avsikten med EU-avtalet är enligt den amerikanska förhandlingsparten att råda bot på "onödiga diskrepanser" i lagstiftningen med avseende på att sammanjämka reglering, trots att det transatlantiska avtalet inte kommer att resultera i en harmonisering av lagstadgade krav.
Förra veckan var förhandlarna ännu förtegna om diskussioner kring GMO; USA kräver erkännande för patent inom bioteknologi, men EU-kommissionen undviker att yttra sig offentligt i frågan före Europaparlamentsvalet i maj. Handelsavtalet kommer med all sannolikhet att innebära ett starkare patentskydd, vilket är ett centralt amerikanskt krav.
USA:s krav på en klausul som skulle ge investerande företag rätt att väcka talan mot EU-länderna som är parter till avtalet inför skiljedomstol, ifall staterna genom någon form av reglering försämrar villkoren för främmande företag, är särskilt kontroversiellt.
Privilegiet att stämma stater för åtgärder som kan likställas expropriering har fått vittgående konsekvenser bland annat i Kanada, där det nordamerikanska NAFTA-avtalet gett företag chansen att kräva staten på summor i miljardklassen för tvister som gäller miljöreglering och koncessioner för utvinning av mineraler.
EU-kommissionen har hittills låtit förstå att en dylik avtalsklausul om skiljeförfaranden mellan stater och investerare är oundviklig, men ska nu hålla en offentlig konsultering i frågan, inte minst för att den tyska förbundsregeringen förhåller sig skeptisk.
Planerna på att instifta skiljeförfaranden, som är ett sätt att kringgå det vanliga rättsväsendet, har väckt protester bland de europeiska miljöorganisationerna i Bryssel. Bland annat befarar man att konsumentskyddet urholkas av transnationella företag och likaså att regler som gäller miljöskydd och folkhälsan urvattnas.
|
|
