|
|
7.3.2014 / Landsbygdens Folk
EU-länderna nu positiva till nationella GMO-regler
Det skulle räcka för att bryta blocket som utesluter nationella särlösningar, säger den ansvarige kommissionären Tonio Borg.
Kommissionen skulle gärna driva igenom reformen. Genom att gå vissa medlemsländer till mötes när det gäller att begränsa GMO, kunde de förmås att godkänna odling i andra EU-länder som förhåller sig positivt till genmodifierade grödor.
Den stela GMO-lagstiftningen har under många år blockerat hanteringen av genförändrade grödor. Länderna måste följa samma regler, oavsett om de vill ha GMO eller inte. I praktiken har medlemsländerna stoppat varandra, varefter EU-kommissionen har godkänt enskilda sorter. Därefter har de GMO-kritiska länderna infört egna förbud som i grund och botten är ifrågasatta.
För tre år sedan försökte kommissionen lansera förslaget att medlemsländerna på egen hand ska få förbjuda eller godkänna odlingen av genmodifierade grödor på sina territorier. Men förslaget blockerades av en minoritet. Följande år gjorde det danska ordförandeskapet ett nytt försök att köra igenom en liknande lag, men också denna ansats gick i stöpet.
Den förestående frisläppningen av majssorten Pioneer 1507 har nu föranlett ordförandelandet Grekland att värma upp och modifiera det gamla lagförslaget om nationella särlösningar. Frågan togs upp i miljörådet på måndagen. Grekland ville sondera medlemsländernas intresse att återuppta diskussionerna om nationella valmöjligheter inom GMO-odlingen, utgående från det danska förslaget.
Det grekiska förslaget utgår från att länder som inte vill ha GMO på sina områden skulle förhandla om saken med de koncerner som söker EU-tillstånd för sina produkter. På begäran skulle ifrågavarande koncern stryka landet ur sina ansökningshandlingar.
Ifall ett medlemsland inte vill förhandla med GMO-koncernen på egen hand, skulle kommissionen träda till som förmedlare. Som en sista utväg skulle medlemslandet få förbjuda GMO-produkten på sitt område ifall parterna inte enas.
En hänvisning till socioekonomiska grunder skulle räcka för att säga nej till GMO. Ett medlemsland kan exempelvis anföra ett småskaligt jordbruk, ömtåliga odlingsstrukturer eller biodiversitet som motiv.
Nästan alla miljöministrar välkomnade det grekiska initiativet som en god utgångspunkt. Länderna efterlyser en möjligast snabb beredning av avstegsklausulerna. Till och med GMO-vänliga länder som Spanien och Storbritannien stöder förslaget.
Frankrike argumenterade för en beslutsprocess med två steg. I den första etappen skulle GMO-tillståndet behandlas i vanlig ordning på EU-nivå. Därefter skulle de enskilda länderna fatta egna beslut, utgående från aspekter som miljö och hälsa. Det franska förslaget torde inte ha stora chanser eftersom hela tillståndsproceduren i så fall måste förnyas. Såväl kommissionen som en majoritet av medlemsländerna anser att detta vore onödigt komplicerat och tidsödande.
Vid mötet hoppades Tonio Borg på en smidig politisk behandling av förslaget, i bästa fall redan före Europavalet. Ändå kan tiden bli knapp. EU-parlamentet anses inte ha några större förbehåll men måste ändå ge sitt klartecken.
Det grekiska initiativet ska nu slipas och granskas med avseende på de rättsliga principerna. De nationella avstegsklausulerna måste vara förenliga med de gällande reglerna om den inre marknaden och EU:s internationella avtal.
Under miljörådets möte uttryckte Belgien den häftigaste kritiken mot förslaget. Belgiens delegation befarade att Efsa och en del av medlemsländerna kan bedöma GMO-riskerna på olika sätt. Detta skulle urholka trovärdigheten ur konsumenternas synpunkt. Belgiens miljöminister Joke Schauvliege ansåg att riskbedömningen därför borde koncentreras till Efsa. Hon varnade också för störningar på EU:s inre marknad.
|
|
