|
|
28.2.2014 / Landsbygdens Folk
Miljöersättningarna sänks kraftigt nästa år
Landsbygdsutvecklingsprogrammet omfattar alla stöd i den så kallade andra pelaren i den gemensamma jordbrukspolitiken, bland annat miljöersättningen, LFA-stödet, djuromsorg, ekologisk produktion, investerings- och startstöd samt företagsstöd.
I år finns ännu en summa på nästan 320 miljoner euro för det egentliga miljöstödet, men nästa år är motsvarande belopp nere i 210 miljoner euro årligen. Det kommer att innebära att exempelvis basdelen, vars nivå i dag ligger på 93 euro per hektar (107 för husdjursgårdar) kommer att sjunka kännbart.
CAP-stödet - som hör hemma i första pelaren - och LFA-stödet kommer sammanräknat ganska långt att vara på samma nivå som i dag.
Från och med 2015 blir den ekologiska produktionen ett skilt stöd efter att hittills ha utgjort en del av miljöstödet. Under perioden 2015-2020 finns det medel på 326 miljoner för ekologisk produktion, det vill säga drygt 48 miljoner euro årligen.
I stöd för djuromsorg anslås medel på sammanlagt 458 miljoner euro under perioden 2014-2020. Det blir dryga 67 miljoner årligen från och med 2015 och framåt.
LFA-stödets nationella tilläggsdel "sugs in" i det programbaserade stödet, det vill säga den blir en del av själva LFA-stödet, som ingår i landsbygdsutvecklingsprogrammet. Hittills har den nationella tilläggsdelen räknats in i det nationella stödet, som finansieras med årliga anslag i statsbudgeten, fastän man alltså talat om LFA-stödets tilläggsdel. Det samt ännu en förhöjning med 11 miljoner euro betyder att summan för LFA-stödet stiger från 422 miljoner euro årligen till sammanlagt 553 miljoner.
En förhöjning till husdjursgårdarna är ännu aktuell fastän förhöjningens summa inte är fastslagen. Kravet på djurtäthet för den här förhöjningen skärps. Parterna har diskuterat en höjning till 0,4 eller 0,3 djurenheter per hektar. I dag är gränsen 0,2 djurenheter (0,4 för gårdar med färre än 10 djurenheter).
Enligt ett tidigare beslut i SLC:s förbundsfullmäktige är SLC:s linje i den här frågan att stödet till husdjursgårdarna måste tryggas. I synnerhet när det gäller svin och fjäderfä ger en förhöjning inom ramarna för LFA-stödet en möjlighet att kanalisera stödet till den sektorn.
Också den så kallade degressiviteten, i LFA-stödet, det vill säga stödsänkningar enligt storleken på gårdens odlingsareal måste lösas. Enligt det utkast som producentorganisationerna nu förhandlar med jord- och skogsbruksministeriet om skulle man få fullt stöd för de första 150 hektaren, därefter 90 procent upptill 250 hektar, sedan 80 procent upp till 350 hektar och 70 procent för den del som överskrider 350 hektar. De här nivåerna är alltså inte ännu fastslagna.
- Från SLC:s sida trycker vi hårt på för en åldersgräns i LFA-stödet, närmast för att gynna aktiva jordbrukare, men ministeriet har en annan åsikt i den frågan, säger SLC:s ordförande Holger Falck.
I och med att LFA-stödets nationella tilläggsdel flyttas från det nationella stödet blir det en minskning på det nationella stödet med 120 miljoner euro. Sedan tidigare har regeringen beslutat i samband med budgetramarna att de nationella stöden minskar med 45 miljoner årligen från och med 2015.
Det skulle alltså bli kvar 335 miljoner euro årligen, som främst berör C-området samt de enmagade och växthusodlingen på AB-området. Här ska man komma ihåg att idisslarna, samt frilandsgrönsaker och stärkelsepotatis i söder från och med samma år får produktionskopplat stöd enligt den gemensamma jordbrukspolitiken i stället för nationellt stöd så som hittills.
Inom näringen går många nu och är bekymrade för om regeringen går in för ytterligare beskärningar i nationella stöden i samband med budgetramarna i mars. Det torde dock råda enighet åtminstone mellan producentorganisationerna och jord- och skogsbruksministeriet om att lantbruket redan har verkställt sin del av de nödvändiga nationalekonomiska inbesparingarna.
Ramarna för gårdsstödet från och med 2015 i den gemensamma jordbrukspolitiken eller CAP-stödet som det också kallas börjar så småningom vara spikade. Medlen under perioden minskar med 3 procent jämfört med tidigare. Det totala beloppet årligen blir 523 miljoner euro.
Enligt tidigare beslut styrs 20 procent av CAP-stödet - 104 miljoner euro - till husdjursproduktionen, huvudsakligen på AB-området. Andelen sjunker från 20 till 18 procent 2020, men stödnivåerna ska ändå hållas oförändrade i söder. Minskningen märks med andra ord på C-området, men avsikten är att kompensera den med ett högre nordligt stöd, som Finland kommer att söka om fullmakt att betala ut.
För åtgärder i den så kallade förgröningen går 30 procent, 157 miljoner euro, och till unga jordbrukare 2 procent, 10 miljoner euro.
Kvar blir alltså 252 miljoner euro för det egentliga basstödet. Överflyttningen till förgröning, produktionskopplat stöd och stöd till unga jordbrukare medför att stödrätterna i basstödet - det som vi hittills kallat det regionala enhetsstödet - kommer att sjunka betydligt i värde.
|
|
