|
|
28.2.2014 / Landsbygdens Folk
Flis för energi måste åter bli lönsamt
- I fjol ökade användningen av stenkol rentav upp till 34 procent. Den utvecklingen måste stoppas. Därför föreslår svenska riksdagsgruppen att kopplingen mellan torvskatten och produktionsstödet för flis upphör. Det nuvarande regelverket betyder att förhöjningar av torvskatten leder till en motsvarande sänkning av produktionsstödet för flis. Resultatet ser vi klart och tydligt: Alla CHP-kraftverk i vårt land går över från inhemskt biobränsle till utländskt stenkol som en följd av vår skatte- och stödpolitik.
- Detta står i strid med våra klimatpolitiska mål, och det motsvarar inte heller våra klimatpolitiska målsättningar. Därför efterlyser vi en ändring av lagstiftningen så att den utan att stå i strid med EU:s regler för statsstöd skulle garantera att våra kraftverk kan dra nytta av våra inhemska alternativ, som också har ett litet koldioxidavtryck jämfört med andra energikällor, flis med andra ord.
Mats Nylund ville vidare framhålla att det finns ett stort behov av att skapa förutsättningar för att bilda och utveckla nya företag inom skogssektorn.
- Våra skogar ger en bra grund för utveckling, till exempel med tanke på produktion av biomassa och biobränsle. Därför ska vi inte heller skapa normer som medför osäkerhet för företagen till exempel genom utdragna tillståndsprocesser.
Den österbottniske riksdagsledamoten höll med konstaterandet i redogörelsen att en fungerande och pålitlig virkesmarknad är en förutsättning för en fortsatt utveckling av skogsindustrin.
- Virkesutbudet blir osäkert då antalet passiva skogsägare ökar. Anmärkningsvärt är dock att redogörelsen inte djupare analyserar en av de största orsakerna till varför skogsägandet blir passivt, nämligen att skogslägenheterna i allt större grad ägs av dödsbon.
Här tog Mats Nylund exempel från Österbottens skogsvårdsförening som har litet på 16.000 medlemmar.
- Minst en fjärdedel av de här medlemmarna är nu dödsbon. I många fall kan det också vara så att dödsboet äger ett tidigare dödsbo, som för sin del äger själva skogslägenheten. Problemet i sådana här fall är att skogsbruket i allmänhet blir passivare i fall skogen ägs av ett dödsbo jämfört med en privatperson som ägare. Därför efterlyser svenska riksdagsgruppen en noggrannare utredning om hur man kunde lösa de problem som uppstår när skogarna ägs av dödsbon.
Svenska riksdagsgruppen tycker inte det är motiverat att öka resurserna för programmet för de finländska skogarnas mångsidighet, det så kallade METSO-programmet, påpekade Mats Nylund vidare. I redogörelsen efterlyser statsrådet tilläggsresurser för att METSO-programmets hektarmål ska kunna uppfyllas.
- På grund av det omfattande behovet av att anpassa den offentliga ekonomin ser vi det åtminstone i detta skede inte motiverat. Här är det också viktigt att komma ihåg att strikt skyddade skogar redan nu utgör 9 procent av all skogs- och tvinmark i Finland. I internationell jämförelse är det här en mycket stor andel. Dessutom har METSO-programmets övriga målsättningar uppfyllts.
|
|
