|
|
21.2.2014 / Landsbygdens Folk
Försvinnande får åländskt mysterium
Många av dessa är avlägsna naturbeten, men en del beten ligger också intill platser där det rör sig många människor.
- Jag har tänkt att djuren skulle uppfattas som ett trevligt inslag i naturen, förklarar han.
Men i somras inträffade en kuslig händelse på hans bete nära Nabbens simstrand i Mariehamn. Ett får hittades med båda bakbenen avkapade i höjd med knäna!
- Och det var skarpa snittytor. Inte sargade benbrott som normalt uppstår när ett djur skadar sig.
En tid senare hittades ett fårhuvud i vattnet nära passagerarterminalen i Mariehamns Västerhamn.
- Ett av mina fårbeten ligger ett par kilometer ifrån längre upp vid Svibyviken, konstaterar Gustafsson.
Sådana incidenter är förstås obehagliga, men det är framför allt det växande antalet får som försvinner helt spårlöst som gör honom "lite fundersam".
- Det här har förekommit redan under flera år, men tendensen är att antalet försvunna får ökar med åren.
I fjol försvann ett 50-tal av Gustafssons får helt spårlöst. Det är betydligt fler än de djur som man hittar ben- och andra rester av och som kanske dött naturligt eller tagits av lo, örn eller räv.
Någon gång, men inte ofta, har det också hänt att flera får har blivit rivna av hundar som kommit loss på ett bete.
För djur som försvinner spårlöst är det naturligtvis omöjligt att få ekonomisk ersättning.
- För att få ersättning måste flera djur ha dödats och det måste också finnas rester av djuren som gör att man kan påvisa att det sannolikt är något rovdjur som varit framme. Men örnar och andra djur kan på ett dygn äta upp ett fårkadaver så att endast benrester eventuellt finns kvar. Hur kan man då bevisa att det handlar om rovdjursangrepp? undrar Dick Gustafsson.
Bland annat därför anmäls försvunna får vanligen inte till polisen.
Gustafsson är försiktig med direkta anklagelser, trots att han och andra fårägare misstänker att det är tvåbenta tjuvar som gör att så många får försvinner spårlöst.
En gång hittade han också en plastpåse med benrester på sina ägor och då förefaller det ganska självklart att människor varit i farten.
En likartad erfarenhet har Ålands producentförbunds vikarierande vd Henry Lindström, som förlorat tre får på två olika beten.
- Ibland kan nu får på holmar drunkna och försvinna på det sättet. Men från ett bete i Saltvik Haga hittade jag ett fårskinn som var sönderskuret. Det verkade till och med ha gjorts av någon med kunskap om köttstyckning, säger Lindström.
Exempelvis lammuppfödarna Mia Söderdahl i Jomala Tingsbacka, Pia Eriksson i Lumparland Lumpo och Stefan Berglund i Sund Finby har också upplevt spårlöst försvunna får.
|
|
