|
|
3.1.2014 / Landsbygdens Folk
Nya ammoniakregler kan bli dyra för jordbruket
Dessutom föreslås ett nytt direktiv som ska begränsa utsläppen från förbränningsanläggningar som till exempel små värmekraftverk.
Enligt förslaget ska utsläppen av ammoniak sänkas med 27 procent fram till år 2030, utgående från basåret 2005. Detta gäller särskilt jordbruket som är den viktigaste källan till ammoniakemissioner.
Förslaget har förorsakat en häftigt kritik från producentorganisationer i hela Europa, eftersom åtgärderna anses bli oproportionellt dyra för jordbruket. Särskilt hårt drabbas djurhållningen.
De största nedskärningarna blir nödvändiga i Tyskland som ska minska sina utsläpp med 39 procent. Också Frankrike, Spanien och Polen förväntas göra stora nedskärningar. Men förslaget medför också höga kostnader för finländska gårdar.
Kommissionen har i viss mån sänkt sina ambitioner under beredningens gång. I tidigare utkast har kommissionen krävt att ammoniakemissionerna ska sänkas med 30 procent och till och med 34 procent för EU som helhet.
Kommissionen har också avstått från kravet på ett etappmål redan år 2025. Enligt miljökommissionär Janez Potočnik måste jordbruket bidra till renare luft i likhet med transportsektorn och sjöfarten.
Potočnik påpekar att jordbruket förorsakar skador på ekosystem och naturskyddsområden. Enligt kommissionens analyser är nedskärningar av jordbrukets utsläpp den mest kostnadseffektiva åtgärden.
Enligt kommissionens förslag ska utsläppen från stallgödsel som sprids på åkrar och betesmarker sänkas med minst 30 procent före den första januari 2022. Detta förutsätter en snabbare nedbrukning av gödsel. Som alternativ föreslår kommissionen en övergång till proteinfattigare foder. Man hänvisar till att investeringar för detta och liknande ändamål kan finansieras via landsbygdsstöden.
Kommissionen konstaterar att länder som Danmark och Nederländerna kan betraktas som föregångare när det gäller att begränsa ammoniakutsläpp från jordbruket. Förslaget ska härnäst behandlas av medlemsländerna i rådet och i EU-parlamentet.
Den europeiska producentorganisationen Copa-Cogeca anser att kraven fortfarande är alltför stränga. Detta medför svåra ekonomiska konsekvenser för de ekonomiskt ansträngda gårdarna i EU.
Generalsekreterare Pekka Pesonen konstaterar att kommissionen i någon mån har lindrat de mest orealistiska nationella målsättningarna i takdirektivet. Men förändringarna underlättar inte nämnvärt läget för boskapsproduktionen.
Copa-Cogeca anser att EU-kommissionen måste beakta de utsläppsminskningar som tidigare har genomförts inom jordbruket. Man påpekar att exempelvis Tyskland sänkte sina utsläpp med 20 procent mellan åren 1990-2011. Under samma period sänktes också utsläppen i Danmark med 30 procent, i Belgien med 44 procent, i Nederländerna med 66 procent, i Estland med 58 procent och i Storbritannien med 22 procent.
Pekka Pesonen framhåller att nedskärningarna har förutsatt omfattande och dyra investeringar. Därför borde lagstiftningen beakta alla de minskningar av utsläpp som har genomförts före år 2005.
Pesonen delar inte kommissionens åsikt att de föreslagna åtgärderna som syftar till reducering av ammoniakutsläpp också skulle vara kostnadseffektiva i relativt små enheter i Europa.
Åtgärderna förutsätter kostsamma investeringar som små och mellanstora gårdar inte har råd med. Detta påskyndar strukturomvandlingen inom jordbruket, understryker Pesonen. Han kritiserar också den orealistiska tidtabellen.
|
|
