|
|
20.12.2013 / Landsbygdens Folk
Nya tag i kampen mot orättvisa handelsvillkor
- Varför kommer man inte åt det genom lagstiftningen som förbjuder kartellbildning? Visst finns det vissa framsteg, men vi måste se till vem som bär kostnaden när marknaden utvecklas. Det kunde också vara förädlingsindustrin.
Orättvisan och obalanserna i handelskedjan kräver en europeisk agenda, trots att förhandlingarna mellan producenterna och EU-kommissionen ifjol inte gav konkret resultat.
- Det måste finnas en social dimension i CAP, menar McGuinness.
- Det verkar som att man inte förstår att lantbrukssektorn är sårbar och att man inte kan slå på och av lantbruksproduktion! Och det är ett faktum som måste återspeglas i konkurrensläget.
I Storbritannien införde man för tre år sedan ett system med en skiljeman, vars uppgifter går utöver att övervaka den så kallade uppförandekod som ingåtts mellan parterna.
- Det handlar om att granska villkoren snarare än priset i sig, förklarar Christine Tacon, som agerar skiljeman.
- Uppförandekoden är nämligen något man ständigt bryter emot.
Alla parter i den brittiska livsmedelskedjan stöder skiljemannasystemet. Bland annat arbetar skiljemannen med att definiera riskerna i detaljförsäljningen för färskvaror.
Handeln ska inte kunna kräva att leverantören betalar för produktplaceringen och ska inte heller kräva ersättning ifall färskvarorna inte ger förväntad avkastning. En annan tvistefråga är hur kampanjer och erbjudanden ska finansieras.
- Utgångspunkten är att handeln inte kan kräva att leverantören går med i lågpriskampanjerna, förklarar den brittiska skiljemannen Christine Tacon.
- Ett annat problem är hur länge leveransåtagandena ska gälla. Man kan inte förbinda sig till leveranser väldigt långt på förhand, men det kan inte handla om bara två veckor heller.
Vem som helst kan väcka klagan hos skiljemannen, som behandlar ärendena om orättvis kontraktspraxis. Ersättning kan utdömas och då går det på handelns räkning.
- Men vi har också rätt att göra egna utredningar och det är någonting nytt, förklarar Tacon.
Klagomål kan väckas anonymt. Hittills har skiljemannen företagit två till fyra egna utredningar om missförhållanden per år och har då rätt till information enligt modell från polisens förundersökningsmetoder.
Det finns planer på att utveckla skiljemannauppgiften i livsmedelskedjan i Storbritannien. Kännbara böter är nästa steg.
- Böterna borde uppgå till en procent av handelskedjans omsättning i Storbritannien, säger Tacon.
Avsikten är att den brittiska skiljemannens utredningar inte resulterar i sanktioner för detaljhandeln första gången, men sanktionerna skulle träda i kraft följande gång handeln är föremål för utredning.
Även i Norge ser man över nya åtgärder för att yrka på rättvisa i livsmedelskedjan.
- Vi utvecklar ett lagförslag kring begreppet ekonomisk effektivitet, förklarar Erling Hjelmeng från juridiska fakulteten vid universitetet i Oslo.
- Tanken är att värdeskapandet ska maximeras och både konsumenterna och företagen gynnas. En rättvis lösning är ett effektivt affärsförhållande som genererar det sammanlagt största värdet. Men någon form av tvångsmedel är nödvändiga, berättar Hjelmeng om åtgärdsplanerna i Norge.
|
|
