|
|
11.10.2013 / Landsbygdens Folk
Minskningen av näringsutsläpp i Östersjön måste ske balanserat
Utsläppsminskningsmålen fördubblades från de nuvarande kraven vid Östersjökonventionens ministermöte i Köpenhamn förra veckan. Enligt miljöministeriet har Finlands totala kvävebelastning på Finska viken redan minskat med 17 procent och fosforbelastningen med 5 procent jämfört med medeltalet för åren 1997-2003.
För de övriga ländernas del kan noteras Polens utsläppsminskningsmål som omfattar 43.610 ton kväve och 3.790 ton fosfor per år.
Vid ministermötet beslöt man inte om fördelningen av utsläppsminskningen enligt sektorer, utan överlät det till den nationella tillämpningen. Mötet fokuserade mera på kväveutsläpp från fartyg än på lantbrukets näringsutsläpp.
På producentorganisationerna anser man att uppskattningarna om hur havets miljöstatus förbättras till år 2021 är orealistiska, eftersom förändringarna är så långsamma. Effekterna av näringshalterna som finns i de djupare sedimenteringslagren borde beaktas då man definierar utsläppsmålen.
Förutom ett resurseffektivt lantbruk behövs det framför allt bättre avloppsrening.
- Man måste se balanserat på det, menar SLC:s ombudsman Rikard Korkman.
- Det är krångligt att uppskatta punktutsläppen. Optimal gödsling är väsentlig för att få en skörd som uppfyller krav på mängd och kvalitet. Vi försämrar jordbrukets konkurrenskraft om vi inte får ut en kvalitativt bra skörd!
Korkman pekar på att fosforbalansen nu är nästan negativ.
- Jordbruket gör sitt, men växterna måste få näringsämnen, konstaterar han.
- Visst kan vi tillämpa odlingstekniken, men det är inte möjligt att göra som i ett laboratorium! Avrinningsproblematiken finns likväl i ekologisk produktion.
På MTK är man bekymrad över att beräkningsgrunderna för de nationella minskningsmålen inte beaktar vare sig klimat, jordmån eller övrig belastning. Bättre odlingsteknik borde tillämpas i de andra länderna kring Östersjön, medan en gödselskatt i Finland är otänkbar.
- Det finns inga utsikter mera för att begränsa gödslingen, säger Liisa Pietola, miljödirektör på MTK.
- Man måste kunna gödsla där åkrarna växer väl och risken för näringsutsläpp är liten. Istället kan man lämna områdena vid vattendragen som naturvårdsåker eller i träda.
Finlands minskningsmål är inriktat på Finska viken. Kväve- och fosforbelastningen som anges i förvaltningsplanerna för Bottenhavet och Bottenviken räknas dels till förmån för Östersjöns centralbassäng och Finska viken, dels som en del av Finlands minskningsmål. Minskningen av näringsbelastningen som anges i förvaltningsplanerna för Skärgårdshavet och för vattenvården på Åland ingår till fullo i kraven på utsläppsminskning i Finska viken.
Även nätverket av skyddsområden i Östersjöns kust- och havsområden ska utvecklas. Skyddsområdena upptar nu 11,7 procent av Östersjöns totala havsareal. Alla skyddsområden ska ha en fungerande skötsel- och nyttjandeplan senast 2015.
Östersjön ska utses till specialområde i fråga om kväveoxidutsläpp av den Internationella sjöfartsorganisationen IMO. Miljöministeriet räknar med att minskningen av kväveutsläpp från fartyg skulle innebära en betydande minskning av kvävebelastningen, ifall beslutet träder i kraft 2016.
|
|
