Suomeksi   Om Agrolink   Kontakta Agrolink  Bli abonnent  Logga in
 fredag 3.5.2024
 Grattis Linus
13.9.2013 / Landsbygdens Folk
Norska bönder avvaktar efter borgerlig valseger
Under den senaste mandatperioden har jordbrukspolitiken i huvudsak formulerats av Senterpartiet som också har haft jordbruksministerposten. Senterpartiet har fört en hårt reglerad jordbrukspolitik med inkomstöverföringar, riktpriser och ett starkt tullskydd.
Efter måndagens val måste den röd-gröna regeringen träda tillbaka. I stället ska landet regeras av ett borgerligt block där Høyre och det populistiska Fremskrittspartiet blir de bärande krafterna.
Høyre och Frp efterlyser en jordbrukspolitik där marknadsmekanismerna får ett större spelrum. Båda partierna vill avveckla produktionstaken inom jordbruket, sänka kostnadsnivån och förenkla stöden.
Valets vinnare vill också ändra lagstiftningen om markköp så att det ska bli lättare att dela gårdar, arrendera och köpa mark. Målet är bättre förutsättningar för stordrift som ska öka lönsamheten inom jordbruket.
Høyre och Frp vill också sänka de höga skyddstullarna för utländska matprodukter, bland annat från EU. Høyre hänvisar till handelspolitiska orsaker, medan Frp vill att maten i norska butiker ska bli billigare.
Före valet arrangerade producentorganisationen Norges Bondelag en undersökning där jordbrukarna tillfrågades om sina framtidsutsikter inför ett eventuellt regeringsbyte. Resultatet antyder en bred misstro mot den nya regeringen.
Enligt undersökningen räknar var tredje jordbrukare med att avveckla gården om Høyre vinner valet. Ytterligare tolv procent vill skära ner produktionen, medan elva procent hoppas på att utvidga verksamheten.
Ännu större pessimism genererar Fremskrittspartiet. Ifall Frp skulle styra landet efter valet, ville upp till hälften av jordbrukarna avveckla. Elva procent trodde att de måste dra ner på verksamheten.
Rundfrågningen sändes ut per e-post till 3.600 bönder. Svarsprocenten var inte särskilt hög, bara vart fjärde formulär returnerades. Ändå tolkade Norges Bondelag resultatet som en katastrof.
Om svaren från alla 865 bönder är representativa, kommer 13.000 jordbrukare att avveckla driften under de kommande fyra åren. I så fall skulle den nuvarande nedläggningstakten fyrdubblas, lyder Bondelagets kommentar.
Strax före valet berättade de norska medierna om en mjölkbonde som beställde en mjölkrobot på villkoret att han vid behov får annullera köpet om Norge får en borgerlig regering. Mjölkrobotens säljare gick med på producentens begäran, men medger att han aldrig har upplevt en sådan klausul i ett köpeavtal.
Hos Høyre tror man att historien med mjölkroboten var ett försök att göra valkamp. Partiets näringspolitiska talesman Svein Flåtten uppmanar i stället fler producenter att investera i mjölkrobotar. Vi har inte tänkt rasera Norges jordbruk, säger han.
Flåtten avvisar de dystra profetiorna om sämre tider för jordbruket som propaganda. Oavsett vem som styr landet kommer gårdar att läggas ned. Bondelagets siffror är alldeles för pessimistiska.
Enligt Høyre beror pessimismen på att jordbrukarna inte själva har stiftat bekantskap med partiets jordbrukspolitiska program. I stället har de litat på färgad information från sina egna organisationer.
Fremskrittspartiet bekymrar sig inte om böndernas oro. Producenter som inte vill fortsätta kan lägga ned. Bönder är självständiga företagare. Det finns andra som är beredda att ta över, säger Frp:s jordbrukspolitiska talesman Torgeir Trældal.
Jordbrukarna hoppas att Kristelig Folkeparti deltar i den nya koalitionsregeringen. KrF är det enda potentiella regeringspartiet som kan påverka jordbrukspolitiken i rätt riktning. KrF har en likartad uppfattning om jordbrukspolitiken som Senterpartiet.
Dagen efter valet kommenterade Bondelagets ordförande Nils T. Bjørke resultatet i diplomatiska ordalag. Enligt Bjørke kommer Bondelaget att söka en aktiv och konstruktiv dialog med den nya regeringen.
Den inhemska matproduktionen är viktig för majoriteten av Norges befolkning. Det måste Stortinget och den nya regeringen beakta. Goda och förutsägbara rambetingelser för bonden och matindustrin är en förutsättning för att öka matproduktionen, sade Bjørke.

Annonser

































 © Copyright 2001, Agrolink Ab