|
|
6.9.2013 / Landsbygdens Folk
Oro för nötsektorn i kommande 141-uppgörelsen
- Om vi får 141-avtalet till stånd, men utesluter nötsektorn, så får vi det aldrig tillbaka.
Nylund påpekar att en fortsättning av 141-artikeln inte är en juridisk fråga, trots att EU-kommissionen anser att 141-stödet skulle vara ett övergångsstöd. Artikel 141 i Finlands EU-fördrag stipulerar att nationellt stöd får betalas med tillstånd av kommissionen ifall särskilda anpassningssvårigheter består för jordbruket efter EU-anslutningen.
- Det är framför allt en politisk fråga och nötsektorn behöver nationellt stöd.
Nylund framhåller de problem som uppkommer ifall stödet till mjölksektorn hör under CAP.
- Ett literstöd innebär att den som producerar mera får stöd i proportion till det. En premie per djur gynnar dem som har lägre produktion. Det andra problemet är att ju större andel av CAP-beloppet som går till nötsektorn, desto mindre finns de för de övriga sektorerna, d.v.s. det blir ett nollsummespel.
Mjölkproducenterna kräver att regeringen säkrar att mjölk- och nötköttproduktionen ingår i Finlands förslag till 141-lösning som framläggs EU-kommissionen. Mjölkproducenterna tolkar nämligen läget som att stödlösningen förblir otillräcklig för mjölkgårdarna i södra Finland och att regeringen därför måste nå en lösning för literstödets del.
Jord- och skogsbruksministeriets statssekreterare Risto Artjoki bedömer att förhandlingarna om literstödet för mjölkproduktionen i södra Finland blir allt svårare. Han betonar att man istället söker en lösning för den enmagade sektorn och växthus i 141-förhandlingarna, eftersom det är den enda livlinan för de sektorerna.
Artjoki instämmer i kritiken av en mjölkkopremie, eftersom den missgynnar dem som producerar mest. Däremot hävdar man från ministeriets sida att literstödet inte i alltför hög grad uppmuntrar till högre produktion, eftersom själva summan sjunkit till bara strax över tre cent per liter.
Ministeriet utgår i förhandlingarna från att mjölkkopremien skulle sättas kring 550 euro, ifall de produktionskopplade stöden som helhet utgör kring en femtedel av hela stödpaketet.
- Jag tycker inte om det här förslaget, menar Mats Nylund. Vi måste istället skapa en sådan politisk press att ministeriet gör en kraftansträngning.
Det paradoxala är att regeringen senaste för två veckor sedan skickade ett brev till EU-kommissionär Olli Rehn där man yrkade på stöd för alla sektorer och dessutom krävde att man höjer de produktionsbundna stöden för att trygga mjölk- och nötsektorn i södra Finland.
Trots det är det nu regeringens linje att föra över mjölk- och nötdjursproduktionen till att höra under CAP.
- Det är mycket märkligt att man agerar så här från Jord- och skogsbruksministeriets håll, menar Nylund.
- Om det handlar om att balansera budgeten så är det verkligt farligt, för om nötsektorn går miste om de här medlen får vi dem inte tillbaka och då försvinner lagstiftningsbasen också.
Statsrådet har utlyst en tidsfrist i förhandlingarna mellan Jord- och skogsbruksministeriet och producentorganisationerna om det nationella stödet till AB-området tills den 12 september. Förhandlingarna måste slutföras å det snaraste, eftersom Finlands förslag till 141-lösning ska vara klar i slutet av september. Förhandlingarna med EU-kommissionen vidtar i oktober och det är nödvändigt för att stödet ska kunna betalas utan avbrott nästa år.
Även om kopplat stöd betalas till husdjursproduktionen via CAP, ser producenterna det som ett problem att helhetsfinansieringen inte stiger. För att gynna sektorn skulle producenterna gärna se att man utnyttjar det kopplade stödet för att främja produktionen av olje- och proteinväxter.
|
|
