|
|
5.7.2013 / Landsbygdens Folk
Litauen styr EU till slutet av året
Irlands ordförandeskap har varit en hektisk period som irländarna har hanterat suveränt. Under irländsk ledning har bland annat den stora CAP-reformen, EU:s långdragna förhandlingar om långtidsbudgeten samt fiskerireformen lotsats i hamn. Under våren kom EU-parlamentets nyvunna medbestämmanderätt för första gången till användning i samband med stora reformer. Detta har tagit sig uttryck i maktkamper mellan institutioner och knepiga förhandlingar.
Irland har satsat hårt på förlikning under sin ordförandeperiod. Begreppet trilog - trepartsförhandlingar mellan kommissionen, rådet och parlamentet - hann bli ett dagligt begrepp under våren.
I egenskap av ordförande för rådet arrangerades nästan 2.000 arbetsmöten som leddes av irländska funktionärer. Inom de egentliga trilogprocesserna var 349 möten nödvändiga för att skapa enighet om olika lösningar. Beslut klubbades av på 54 rådsmöten.
Det nya ordförandelandet Litauen kan ta det något lugnare. Den nya ordföranden för jordbruksrådet, jordbruksminister Vigilijus Jukna, kan vara nöjd över att företrädaren Simon Coveney lyckades klubba av CAP-reformen kort före halvårsskiftet. Jukna kommer närmast att överta ansvaret för införandet av övergångsbestämmelserna för jordbrukspolitiken under år 2014, i väntan på att nya CAP ska träda i kraft påföljande år.
Under hösten ska EU-kommissionen också presentera ett nytt förslag för att stöda avsättningen av jordbruksprodukter. Kommissionen aviserar dessutom örslag till regler för klonteknik inom djurproduktionen och regler för djur- och växthälsa. Andra projekt är nya regler för producentsammanslutningar inom frukt- och grönsakssektorn. Under hösten ska EU också ta ställning till sin framtida politik inom biobränslesektorn.
Kommissionen vill begränsa framställningen av biodiesel och bioetanol av jordbruksgrödor för att hålla åkrarna fria för livsmedelsproduktion. I stället vill unionen införa effektivare stöd för biobränslen som produceras av avfallsprodukter.
Litauen kommer också att involveras i förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan EU och USA, som enligt planerna ska starta redan denna månad.
Det första rådsmötet för medlemsländernas jordbruksministrar under Litauens ordförandeskap arrangeras redan den 15 juli. Under hösten följer ytterligare fyra ordinarie rådsmöten. Den sedvanliga informella träffen för EU:s jordbruksministrar arrangeras i huvudstaden Vilnius i september.
Efter Litauens ordförandeskap tar Grekland över EU-rodret. Ordförandeklubban återgår i baltiska händer år 2015, då Lettland står i turen. Estland får vänta på sitt ordförandeskap till år 2018.
Litauens president Dalia Grybauskaite har samlat en gedigen erfarenhet som EU-politiker, bland annat i egenskap av budgetkommissionär åren 2004-2009. Hon efterlyste då nedskärningar i EU:s jordbruksbudget och pläderade för fler nationella stöd.
Regeringen i Vilnius har bemött den ekonomiska krisen med en strikt sparpolitik som också har fått beröm från Bryssel. Den strama linjen anses ha hjälpt Litauen att klara sin ekonomi bättre än flera andra europeiska länder.
Landet har en effektivare jordbrukssektor än sina grannländer och ett relativt konkurrenskraftigt näringsliv. Efter en svacka under krisåret 2009 har landets ekonomi tagit sig på nytt. Litauen siktar på att bli medlem av eurozonen år 2015.
Tack vare EU-stöd har Litauen lyckats bygga upp sin animalieproduktion på nytt efter omställningen från planekonomi till marknadsekonomi. Förädlingsindustrin har också moderniserats via stöd från Bryssel. Litauen exporterar kött, mjölkprodukter, spannmål och potatis. Livsmedlen utgör sexton procent av landets export.
|
|
