|
|
28.6.2013 / Landsbygdens Folk
Nya CAP-reformen beaktar finländska krav
Medlemsländer som från tidigare har produktionskopplade stöd får frivilligt koppla upp till 13 procent av de direkta stöden till produktionen. Detta gäller bland annat för Finland. Det generella taket för kopplade stöd är 8 procent.
EU-kommissionen kan vid behov ge lov att höja andelen till mer än 13 procent. Därtill kan ytterligare två procent kopplade stöd beviljas för odling av proteinväxter, då EU vill främja den inhemska produktionen.
Finländska producenter av mjölk, nöt- och lammkött, protein- och oljeväxter samt stärkelsepotatis kan alltså i fortsättningen räkna med kopplade stöd. Från år 2015 kan kopplade stöd på begäran också beviljas för sockerbetor.
Två obligatoriska kulturer i norr
Av de direkta gårdsstöden ska 30 procent villkoras till förgröningsåtgärder som permanent betesmark, odling av minst tre grödor och etableringen av ekologiska fokusområden.
Huvudregeln är att gårdar över 30 hektar ska odla minst tre grödor. Finland och Sverige har ändå fått igenom igenom ett undantag som tillåter endast två obligatoriska kulturer norr om den 62 breddgraden.
Jordbruk i skogrika regioner befrias från plikten att anlägga ekologiska fokusområden. Huvudregeln är att fokusområdena ska omfatta fem procent av stödarealen. Efter särskild prövning kan andelen höjas till sju procent år 2018.
Gårdar som deltar i landsbygdsutvecklingens miljöprogram ska kompenseras för miljöåtgärder om programmen är likvärdiga eller fyller sina syften ännu effektivare än de obligatoriska miljöåtgärder som CAP föreskriver.
Som en finländsk framgång kan ytterligare noteras att kravet på röjningsförbud av torvmarker har strukits.
När det gäller sockerkvoterna måste EU-parlamentet backa från sitt krav att vänta med avvecklingen till år 2020. Nu ska kvoterna bort i september 2017, i enlighet med rådets kompromissförslag. Kommissionen ville stryka kvoterna redan år 2015.
Unga jordbrukare får stödtillägg
Ifall kommissionen av ekonomiska orsaker måste skära i de direkta stöden kan varje gård beviljas ett grundavdrag på 2.000 euro.
Reformbeslutet förutsätter att unga jordbrukare under de första fem åren ska få ett tilläggsstöd som motsvarar 25 procent av gårdsstödet. Stödet blir obligatoriskt för medlemsländerna.
För ändamålet kan medlemsländerna reservera högst två procent av de nationella taken för de direkta stöden.
Medlemsländerna kan också ta i bruk ett frivilligt, förenklat stödsystem för småbruk.
De direkta stöden ska fördelas på ett mer rättvist sätt mellan medlemsländer, regioner och jordbrukare. Inget enskilt medlemsland ska få mindre stöd än 75 procent av EU-genomsnittet år 2019.
Skillnaderna i stödnivå inom länderna ska också jämnas ut. År 2020 ska stödet per hektar vara minst 60 procent av medelstödet i ett land eller en region.
CAP-reformen föreskriver att jordbruksstöden enbart ska riktas till aktiva jordbrukare. Aktörer som inte anses utöva aktiv jordbruksverksamhet - t. ex. flygfält eller sport- och rekreationsanläggningar - ska bli utan stöd.
Medlemsländerna ska publicera namnen på mottagare av jordbruksstöd, med undantag för småbrukare. Det är också meningen att höga stödbelopp över 150.000 euro ska skäras ned men detta ska konkretiseras senare.
Budgetbråket lämnar öppna frågor
Det finns fortfarande ett antal öppna frågor som kan preciseras först då EU:s institutioner når en lösning om långtidsbudgeten 2014-2020.
Till dem hör bland annat överföringen av stöd mellan jordbrukspolitikens två pelare, allokeringen av nationella stödkuvert och tilläggsfinansiering av stöd.
Det var meningen att parlamentets jordbruksutskott skulle rösta om CAP-paketet på onsdagen, men omröstningen sköts upp till en senare tidpunkt. Enligt utskottets ordförande Paolo De Castro måste utskottet först få tillfälle att bekanta sig med lagtexterna.
Konflikten om långtidsbudgeten inverkar också. Paketet kan inte knytas färdigt utan kännedom om de ekonomiska ramarna. Parlamentet kommer vänta med den officiella omröstningen om jordbruksreformen tills långtidsbudgeten är klappad och klar.
Men De Castro försäkrar att den politiska överenskommelsen håller. CAP-reformen kommer inte att försenas fastän den officiellt kan slås fast först i höst, och inte före sommarpausen som planerat.
En bred majoritet i parlamentet uppges stöda det aktuella paketet. Överraskande många parlamentariker har signalerat att de kommer att rösta för den kompromiss som nu föreligger.
Majoriteten är betydligt bredare än vårt förhandlingsmandat förutsätter, sade De Castro på onsdagskvällen. Också agrarkommissionär Dacian Cioloș hyste tillförsikt att reformen ska godkännas som väntat.
Det irländska ordförandeskapet under ledning av jordbruksminister Simon Coveney har aktivt och framgångsrikt lotsat CAP-förslaget förbi alla politiska blindskär. Irland överlåter sitt ordförandeskap till Litauen i slutet av denna månad.
Enligt Coveney är kompromissen kanske inte perfekt, men erbjuder den bästa möjliga tillbudsstående lösningen. Han anser att reformen borde tillfredsställa både miljöorganisationer, jordbrukare och allmänheten.
Som en följd av Lissabonavtalet deltar parlamentet för första gången i beredningen av en jordbruksreform. En synlig maktkamp mellan institutionerna har bidragit till att processen har dragit ut på tiden. Den nya jordbrukspolitiken ska träda i kraft i början av år 2015.
|
|
