|
20.6.2013 / Landsbygdens Folk
Sydfinlands mjölkproduktion behöver ett literstöd
Det är inte bara för den kommande gemensamma jordbrukspolitiken som jordbruksministrarnas möte nästa vecka - det sista under Irlands ordförandeskap - har en avgörande betydelse. Att parterna uppnår en överenskommelse är också viktigt med tanke på 141-stödets fortsättning på A- och B-områdena.
- Förhoppningsvis uppnår mötet ett resultat. Det finns en realistisk chans, eftersom både ministrarna och parlamentets representanter har mandat att fatta vissa linjedragningar, säger Jonas Laxåback.
Han påminner också om att tiden för beredning av det kommande 141-avtalet är knapp.
- Mjölkbidraget för januari 2014 betalas ut under februari. Senast då måste vi ha ett avtal som är i kraft.
För att det ska lyckas måste Finland ha ett färdigt förslag senast i september.
Verksamhetsledaren noterar att jord- och skogsbruksministeriet påmint om att Finland måste använda EU-stöden fullt ut, innan vi kan ta i bruk 141-stödet.
- Men för att vi ska kunna beakta EU:s gårdsstöd måste vi veta vilka de är, säger Jonas Laxåback.
- Det handlar i första hand om vilka stöd vi kan koppla till produktionen och om storleken på de produktionskopplade stödens andelar av gårdsstödet. När vi har fått klarhet i det måste vi dessutom vara säkra på att vi är överens om prioriteringarna av de produktionskopplade stöden på hemmaplan.
Enligt Jonas Laxåback är SLC helt främmande för en lösning där största delen av husdjurssektorn på A- och B-områdena skulle finansieras med den produktionskopplade delen av gårdsstödet framför nationellt stöd.
- För närvarande driver ministeriet en sådan linje för hela nötsektorn, det vill säga både mjölk och kött. Det påverkar framför allt mjölksektorn, där det nationella literstödet skulle försvinna och i stället ersättas med en mjölkkopremie ur EU:s gårdsstöd.
I dag har vi en kombination på A- och B-områdena av en mjölkkopremie och ett literstöd.
Räknar man med att en ko mjölkar cirka 9.000 liter per år är man uppe i en sammanlagd årlig stödsumma på cirka 425 euro. Härav utgör literstödet cirka 270 euro och mjölkkopremien 155 euro.
- Mjölksektorn understryker fördelen med en månatlig utbetalning, något som EU:s gårdsstöd inte känner till. En mjölkkopremie skulle betalas ut i betydligt färre rater, högst två per år, förklarar Jonas Laxåback.
Det som producentorganisationerna emellertid också är oroliga för är att en avveckling av de nationella stöden i söder till nötsektorn kan komma att slå bottnen också ur de övriga stödformerna:
- Vi har hittills försökt hålla fast vid att vi har ett nationellt stöd till husdjurssektorn. Hela den utgångspunkten kommer att förfalla med de ändringar ministeriet nu framför.
Enligt verksamhetsledaren blir det mycket svårt att föra fram ett 141-stöd för svin, fjäderfä och trädgårdsproduktion om man frångår det nationella stödet till nötsektorn.
I bakgrunden finns också kraven på inbesparingar i de nationella stöden som regeringen har beslutat om i anslutning till budgetramarna i fjol.
- Det är klart att landets ekonomiska situation är allvarlig, men den blir inte bättre av att de ekonomiska förutsättningarna för jordbruket att producera mat urholkas. Jordbrukssektorn tål inte mera påfrestningar vid det här laget. Regeringen måste visa en vilja för en långsiktig lösning på 141-stödet. Därutöver borde Finlands också profilera sig skarpare när det gäller möjligheten att koppla delar av gårdsstödet till produktionen. Det ska finnas möjlighet att också svin och fjäderfä ska kunna få produktionskopplat stöd.
|
|