|
|
20.6.2013 / Landsbygdens Folk
EU och USA planerar frihandel inom två år
Enligt tidtabellen borde avtalet vara färdigt redan i medlet av år 2015. Tanken är att det transatlantiska frihandelsområdet ska sätta fart på ekonomin och generera välstånd och arbetsplatser. Men avtalet förutsätter också många kompromisser. Utöver lösningar om sänkta handelstullar ska delegationerna också förhandla om avvecklingen av andra former av handelshinder. Tekniska standarder och certifieringar ska förenhetligas och godkännas av båda parter.
Enligt EU:s handelskommissionär Karel De Gucht vore det ändamålsenligt om EU och USA ömsesidigt skulle gå in för att acceptera varandras standarder. Detta skulle sänka kostnaderna.
Den första förhandlingsomgången ska starta redan i juli, meddelade EU-kommissionen på måndagen i anslutning till G8-toppmötet i Irland. Frihandelszonen med 800 miljoner invånare ska bli störst i sitt slag i världen.
Enligt kommissionen kan frihandelsavtalet ge EU ett ekonomiskt lyft på 120 miljarder euro per år och skapa 400.000 nya arbetsplatser. Varje enskilt hushåll borde i medeltal tjäna 545 euro per år på kuppen.
EU och USA står gemensamt för nästan hälften av den globala ekonomiska aktiviteten. Parterna dirigerar en tredjedel av den globala handeln. Varje dag utbyter EU och USA varor och tjänster för cirka två miljarder euro.
Olikheter i tekniska normer, säkerhetsstandarder och konkurrensbestämmelser inskränker fortfarande handeln. Det väntas bli svårt att avveckla alla handelshinder eftersom kulturskillnader också spelar en viktig roll. Detta gäller inte minst på jordbruksområdet, där parterna måste försöka respektera stora olikheter i synen på reglerna för matproduktionen.
Det största problemen gäller gentekniskt förändrade foder- och livsmedel och produktionsmetoder i allmänhet. Konflikter om tillväxthormoner och behandling av livsmedel har ständigt belastat handelsförbindelserna mellan EU och USA.
Flera europeiska politiker förutsätter att EU inte gör eftergifter på sådana områden. Tysklands jordbruksminister Ilse Aigner inskärpte under veckoslutet att Tyskland inte kommer att offra sina standarder för konsumentskyddet för avtalet. Enligt Aigner måste amerikanskt hormonkött åtminstone kännetecknas om det importeras till EU. När det gäller gentekniskt förändrade livsmedel ska EU hålla fast vid sina egna regler.
I Tyskland har stiftelsen Bertelsmann nyss publicerat en omfattande studie om konsekvenserna av ett frihandelsavtal. Studien baserar sig på simulationsmodeller av konsekvenserna för 126 länder.
Bertelsmanns forskare är till och med mer optimistiska än EU-kommissionen. Alla länder inom avtalet drar nytta av ett frihandelsavtal medan länder utanför avtalet i regel hör till förlorarna, lyder slutsatsen.
Mest kommer USA och Storbritannien att vinna på ett avtal. Enligt studien skulle den ekonomiska aktiviteten i USA öka med 13,4 procent per invånare. Britterna skulle vinna 9,7 procent. I medeltal skulle EU:s ekonomi växa med nästan fem procent.
Inom EU kan Storbritannien, Sverige, Irland, Spanien och Finland nära de högsta förhoppningarna om framgång. Den svenska inkomsten kan stiga med upp till 7,3 procent till följd av avtalet. För Finland beräknar Bertelsmann ett plus på 6,2 procent.
I USA kan avtalet skapa en miljon nya arbetsplatser. I Storbritannien är potentialen 400.000 nya jobb. Men också i Finland kunde 20.000 personer få ett nytt arbete till följd av det ökade handelsutbytet.
För resten av världen medför den transatlantiska frihandeln i regel förluster. De största förlorarna är handelspartner som inte gynnas av avtalet. Norge, Australien och Kanada går på ett kännbart minus. Handelsutbytet med växande ekonomier som Kina, Brasilien, Ryssland, Indien och Sydafrika skulle också påverkas i negativ riktning. Likaså måste stater i Nordafrika och Östeuropa räkna med förluster.
|
|
