|
|
24.5.2013 / Landsbygdens Folk
EU-27 blir EU-28 den 1 juli
Kroatien sökte medlemskap i EU år 2003. Följande år accepterades Kroatien som kandidatland, men förhandlingarna har dragit ut på tiden. Samtalen försenades av en gränstvist med Slovenien och en krigsförbrytarprocess. Medlemsförhandlingarna blev slutligen klara i slutet av juni 2011.
Det är första gången sedan år 2007 som unionen får ett nytt medlemsland. Den första juli blir Kroatien fullvärdig medlem av den europeiska unionen, som därefter går under beteckningen EU-28.
Utanför Kroatien är landet mest känt för sin starka turistnäring, medan jordbrukets ekonomiska betydelse minskar. Jordbrukets andel av Kroatiens bruttonationalprodukt är fyra procent, fastän jordbruket ännu sysselsätter fjorton procent av arbetskraften.
Trots bördiga jordar och ett gynnsamt klimat betecknas landets jordbruk som svagt. I en rapport från Världsbanken kritiseras jordbrukssektorn som ineffektiv och underutvecklad och splittrad på många små familjejordbruk.
Enligt officiella siffror är gårdarnas medelstorlek 2,4 hektar, medan andra källor anger att de kroatiska jordbrukarna i medeltal äger 1,9 hektar odlingsmark. Gårdarna är ofta uppdelade så att de enskilda skiftena kan ligga långt från varandra. Enligt Världsbanken beror detta på arvsrätten, som tillåter att gårdar får splittras i mycket små enheter som ligger under gränsen för lönsamhet.
En tredjedel av odlingsmarken befinner sig i statlig ägo. Landet har några stora statliga jordbruksföretag, men drygt 40 procent av den privatägda marken ligger outnyttjad. Kroatiens självförsörjning är begränsad till några få produkter - potatis, majs, socker, vete, fågelkött, ägg och vin.
Spannmål dominerar den kroatiska jordbruksproduktionen och täcker 65 procent av odlingsytan. År 2009 skördade spannmålsodlarna 2,2 miljoner ton majs och 900.000 ton vete.
Inom frukt- och grönsakssektorn är produktionen småskalig. Druvor och potatis är de viktigaste produkterna före äpplen, plommon och tomater. De flesta vingårdar är små familjeföretag med arealer på mindre än en hektar.
Inom husdjursproduktionen dominerar likaså småskaliga enheter, med undantag för fågelkött och ägg. Mjölkproduktionen är splittrad mellan otaliga småproducenter. Detta förorsakar dyra logistiska problem för landets 40 mejerier.
Enligt Kroatiens handelskammare visade landets handelsbalans med jordbruksprodukter ett underskott på mer än 600 miljoner euro år 2010. Cirka 40 procent av livsmedlen importeras. Nu hoppas landet att EU-medlemskapet ska bidra till en effektivering av jordbruket. Processen medför goda chanser för producenterna, eftersom stöden från Bryssel ökar.
Jordbruket har sedan år 2007 fått förberedande IPARD-stöd för moderniseringar via EU:s landsbygdsprogram. Från och med i höst kan de kroatiska jordbrukarna räkna med direkta gårdsstöd.
Under det första året betalar Bryssel bara en del av gårdsstöden, men andelen trappas upp under de följande åren. För att stöden ska ha avsedd effekt, borde omfattande strukturförändringar äga rum, anser experter i Bryssel.
Två tredjedelar av de stöd som hittills har utbetalats till Kroatiens jordbruk landar hos små familjejordbruk. Stödbeloppen har följaktligen varit mycket små. Någon påtaglig förbättring av effektiviteten har inte påvisats.
Förberedelserna av Kroatien inför EU:s jordbrukspolitik stöter bland annat på kritik hos EU:s revisionsrätt. I en särskild rapport betecknar revisorerna resultaten som "blandade". Framstegen har varit blygsamma.
Utländska experter bevittnar att det hittills har varit mycket svårt att övertyga kroatiska småbrukare att slå sig samman i gemensamma producentorganisationer. I Bryssel anses detta vara en viktig förutsättning för Kroatiens väg mot ett effektivare jordbruk.
För den kroatiska jordbrukssektorn har inträdet i EU en problematisk följdverkning. Den första juli upphör frihandelsavtalet med de andra Balkanländerna att gälla. Då återinförs tullar på kroatiska jordbruksprodukter som exporteras inom regionen. Detta slår hårt mot företag som exporterar jordbruksprodukter.
Hittills har större delen av jordbruksexporten gått till grannländerna. Flera av de stora agrarföretagen har därför förlagt sin verksamhet till Bosnien och Hercegovina för att kringgå bestämmelserna.
Odling av proteinväxter kan i framtiden bli en chans för Kroatiens jordbruk. EU blir alltmer beroende av soja som importeras från Sydamerika. Kroatien kunde lämpa sig för sojaodling om de rätta förutsättningarna kan skapas.
Kroatien anslöt sig nyligen till det stora projektet Donausoja, som för några år sedan körde igång på initiativ av Bayern och Österrike. Tanken är att ta fram sorter och odlingsteknik för en omfattade kultivering av GMO-fria proteinväxter på de bördiga markerna längs Donau.
Samarbetet har redan utvidgats till länder utanför det egentliga kärnområdet. Nio länder är med i samarbetet, bland annat Ungern, Slovenien, Rumänien, Schweiz, Serbien, Kroatien, Bosnien och Hercegovina. Målet är att sexton länder i Central- och Östeuropa ska delta.
|
|
