|
|
26.4.2013 / Landsbygdens Folk
Tre översvämningar på ett år i Korsbäck
– Eftersom vattnet gör att åkrarna får en tät slamyta så räcker det längre innan tjälen går ur jorden. Jag skulle gissa att vårbruket på de här åkrarna kan komma igång i slutet av maj.
Tack vare att översvämningen i vår skedde på frusen mark har inte marken urlakats på så mycket näringsämnen.
– Men de som kalkat i vinter mister säkert en del av effekten på grund av att en del kalk sköljts bort.
Trots de många prövningarna vill inte Hammarberg ta ordet hopplöst i sin mun. Men de många översvämningarna har gjort att han börjat tänka om. De lägst belägna markerna är bördiga och ypperliga för potatisodling, men i vår kommer de att besås med spannmål, i huvudsak korn. Med förhoppningen att hinna skörda innan en eventuell höstöversvämning.
– Potatis kommer jag att odla på marker som är lite högre. Jag kommer också att minska arealen potatis något i år.
Hammarberg har den uppfattningen att också andra potatisodlare i byn resonerar på ungefär samma sätt.
Lillån som skall föra vattnet från Korsbäck via Lappfjärds å ut till havet har restaurerats under senare år och klarar nog av normala vattenflöden. Men vid exceptionella mängder räcker inte kapaciteten till.
– Då får vi ta emot mycket vatten från stora skogsområden. Eftersom en stor del av åkrarna i byn är rätt lågt belägna är det de som får ta smällen.
Hammarberg efterlyser i första hand åtgärder som skulle göra att vattnet från skogen skulle fördröjas.
– Nu får vi allt vatten på en gång vid ett skyfall eller vid snabb snösmältning. Det borde finnas ett system som skulle bromsa upp och fördröja vattnet från skogen. I Närpes har man ett försök på gång där man dammar upp vattnet från skogen så att utrinningen sker långsammare. Skogen far inte illa fast vattnet ligger där en vecka, men åkrarna far illa av att ligga under vatten.
|
|
