|
|
22.3.2013 / Landsbygdens Folk
EU-länderna kompromissade om sockerkvoternas avveckling
Det irländska ordförandeskapet under ledning av jordbruksminister Simon Coveney fick efter mötet beröm för gott arbete trots en pressad tidtabell. Coveney erkände efteråt att förhandlingarna var mycket svåra.
Irland hade på förhand sammanställt ett kompromissförslag som friserades i olika repriser. I enskilda samtal med delegationerna försökte Coveney och hans stab ta reda på medlemsländernas prioriteter i olika frågor.
Till slut formulerades en text som kunde godkännas av en betryggande, kvalificerad majoritet. Endast Slovenien och Slovakien röstade mot kompromissen.
Beklaglig ur finländsk synpunkt är avsikten att avveckla sockerkvoten redan år 2016/17. Kommissionen vill visserligen stryka kvoterna redan år 2015, men betodlarna har begärt en frist till 2020.
Ett första kompromissförslag utgick från en avveckling år 2018, men det förföll på grund av att Irland, Portugal och Slovenien i så fall hade krävt nya kvoter. De övriga medlemsländerna ville inte gå med på detta av ekonomiska skäl.
Nu ligger förhoppningarna hos parlamentet, som förutsätter att kvoterna blir kvar till september 2020.
Bättre ser det ut med detaljerna om förgröningen. Finland och Sverige fick igenom kravet på endast två obligatoriska kulturer norr om den 62 breddgraden. Två grödor räcker också för gårdar mellan 10 och 30 hektar.
Förutsättningen är att huvudgrödan täcker maximalt 75 procent av arealen. Därutöver gäller tre grödor. Gårdar över 30 hektar måste odla minst tre grödor.
Jordbruk i regioner som till mer än hälften är täckta av skog befrias från plikten att anlägga ekologiska fokusområden. Huvudregeln är att fokusområdena ska omfatta fem procent av stödarealen. Efter särskild prövning kan arealen höjas till sju procent år 2018.
Det ska dessutom vara tillåtet att odla ekologiskt hållbara grödor på ekologiska fokusområden, exempelvis proteingrödor.
EU-parlamentet vill inskränka fokusområdena till tre procent av stödarealen med en utvidgning till fem procent efter två år. EU-kommissionen har krävt sju procent genast år 2015.
EU:s jordbruksministrar håller fast vid sin åsikt att gårdar som deltar i landsbygdsutvecklingens miljöprogram ska kompenseras för miljöåtgärder om programmen fyller samma syften som förgröningen.
EU-parlamentets jordbruksutskott gick på samma linje vid sitt möte i januari. Men parlamentet strök oväntat denna punkt vid sin behandling av CAP-reformen. Den blir en viktig fråga i de kommande trilogförhandlingarna.
Kommissionens krav på röjningsförbud av torvmarker har också avlägsnats ur jordbruksministrarnas CAP-förslag. EU-parlamentet stöder detta.
Ministrarna enades om att upp till tolv procent procent av stöden får kopplas till produktionen i länder som redan har kopplade stöd inom olika system. För övrigt gäller ett tak på sju procent.
I bestämda fall borde kommissionen ha möjlighet att bevilja en högre procentsats. Parlamentet vill höja taket för produktionskopplade stöd till 15 procent.
Jordbruksministrarna vill ha en mjukare nationell utjämning av gårdsstöden i medlemsländerna. Länderna borde också få större frihet att förverkliga utjämningen på sina områden, anser rådet.
Medlemsländerna ska också få överföra 15 procent av medlen mellan jordbrukspolitikens båda pelare utan krav på nationell medfinansiering inom landsbygdsstöden. Andelen kan regleras flexibelt från år till år.
Härnäst ska medlemsländernas, EU-parlamentets och kommissionens förslag slipas mot varandra tills alla tre parter är nöjda med slutresultatet. Det första trilogmötet ska enligt tidtabellen äga rum den 11 april.
Om allt går väl, kan parterna enas under våren och försommaren. Det irländska ordförandeskapet vill definitivt slå fast CAP-reformen vid rådsmötet den 24-25 juni.
Reformen kommer emellertid att träda i kraft först i början av 2015.
|
|
