|
|
15.3.2013 / Landsbygdens Folk
Irland föreslår kompromiss om final för sockerkvoterna
EU-kommissionen vill ha ett slut på kvoterna redan i september 2015, enligt beslutet om sockerreformen. Sockerproducenterna och flera medlemsländer håller däremot fast vid kravet att kvotsystemet ska upprätthållas fram till september 2020.
Tidtabellen diskuterades på måndagen i den särskilda jordbrukskommittén som är det beredande organet inför jordbruksministrarnas möten. Irland presenterade ett kompromissförslag som bas för förhandlingarna i rådet.
Det irländska förslaget siktade till en början på en kvotavveckling redan hösten 2017, men datumet ändrades kort före mötet till 2018. Syftet är att nå en konstruktiv balans mellan de splittrade åsikterna.
Irländarna vill också göra det möjligt för medlemsländer att återinföra slopade kvoter. De nya kvoterna skulle tilldelas sådana medlemsländer som gav bort sina kvoter i samband med sockerreformen år 2006.
Enligt förslaget skulle de nya kvoterna motsvara upp till tre procent av EU:s sockerkvot på 13,3 miljoner ton, d.v.s. 399.000 ton socker.
Irland, Slovenien, Portugal, Bulgarien och Lettland lade komplett ned sina sockerfabriker i samband med sockerreformen.
Det irländska ordförandeskapet har också föreslagit för medlemsländerna att de ekologiska fokusområdena borde införas stegvis, börjande från år 2014 med tre procent av stödarealen.
Från år 2016 skulle arealen öka till fem procent. Efter en omprövning av kommissionen kunde fokusområdenas andel av stödarealen möjligen höjas till sju procent från år 2018. Kommissionen har krävt sju procent redan från 2014.
Det ska också vara möjligt att odla kvävebindande växter på fokusområdena. Kravet på två obligatoriska grödor skulle omfatta gårdar med en yta av 10-30 hektar. Den dominerande grödan får odlas på högst 75 procent av stödytan.
Gårdar över 30 hektar förpliktas att odla tre grödor. Också i detta fall skulle den dominerande grödan få odlas på högst 75 procent av ytan. Den minst odlade grödan måste täcka åtminstone fem procent av arealen.
Gårdar med mer än 75 procent vallväxter skulle undantas från reglerna. Det gäller också gårdar som uteslutande odlar grönfoder och/eller baljväxter.
Förbudet mot uppodling av permanenta gräsmarker skulle inskränkas till 95 procent av arealen. Medlemsländer där mindre än fem procent av betesmarken uppodlades år 2012 kan undantas från kravet, förutsatt att andelen permanent gräsmark inte minskar.
Enligt kompromissförslaget ska gårdar som deltar i miljöprogram få räkna detta tillgodo som en förgröningsåtgärd.
Det irländska ordförandeskapet försöker jämka samman EU:s medlemsländer till en gemensam position om CAP-reformen nästa vecka, med tanke på de fortsatta förhandlingarna med EU-parlamentet.
|
|
