|
|
15.2.2013 / Landsbygdens Folk
Enighet om EU-långtidsbudget banar väg för CAP-reformen
EU-ledarna lyckades för första gången enas om att sänka en budget för att minska belastningen för de nettobetalande länderna. Slutsumman blev 960 miljarder euro, fördelat på sju år. Jordbruket kan räkna med sänkta anslag, men inte i den grad som på förhand hade befarats. Kännbara nedskärningar i gårdsstöden kunde avvärjas.
Under den andra budgetrubriken "hållbar tillväxt - naturresurser", som omfattar jordbruk, landsbygdsutveckling och fiske, reserverade EU-ledarna 373,179 miljarder euro, varav 277,851 miljarder euro anslås för marknadsrelaterade utgifter och direktstöd.
Detta motsvarar en nedskärning på 1,8 procent, jämfört med EU-kommissionens budgetförslag. Frankrike, Irland, Spanien, Italien och Portugal hade på förhand bestämt motsatt sig inskränkningar i jordbrukspolitikens första pelare.
I stället koncentrerades förhandlingsutrymmet i EU-ordföranden Herman Van Rompuys kompromissförslag till den andra CAP-pelaren. Anslagen för landsbygdens utveckling sänktes från 92 miljarder euro till 85 miljarder euro. Detta är en sänkning med sju procent, jämfört med kommissionens förslag. Inbesparingarna kunde klubbas igenom genom att medlemsländer som är särskilt beroende av landsbygdsstöd beviljades extrakuvert.
Under den kommande budgetperioden får Frankrike ett tillägg på en miljard euro, Italien 1,5 miljarder, Österrike 700 miljoner och Finland 600 miljoner. Spanien och Portugal får vardera 500 miljoner. Också Sverige får 150 miljoner euro. Tilläggskuverten förutsätter ingen nationell medfinansiering. Medlemsländer som ytterligare vill stärka sin andra pelare, får omfördela upp till 15 procent av medlen för sina direktstöd till landsbygdsprogrammen.
Den gängse medfinansieringssatsen från EU stiger från 50 procent till 53 procent. Därmed betalar medlemsländerna en mindre andel än tidigare. EU:s krisländer kan dessutom ansöka om en höjd medfinansiering från EU.
EU-ledarna förutsätter en miljöanpassning av direktstöden enligt kommissionens förslag. Detta innebär att 30 procent av direktstödet ska avdelas för förgröning. Sluttexten förutsätter att onödig administration ska undvikas. Åtgärderna ska genomföras på ett flexibelt sätt. Medlemsländerna ska få välja likvärdiga åtgärder för miljöanpassning.
Kravet att varje gård ska ha ett ekologiskt fokusområde borde inte förutsätta att jordbruksmarken måste tas ur produktion. Omotiverade inkomstförluster för jordbrukarna ska undvikas.
Det omtvistade förslaget om en övre gräns för direktstöden kan införas på frivillig väg av medlemsländer som vill sänka stödet till stora jordbruksföretag.
För medlemsländer där direktstödet per hektar understiger 90 procent av EU-genomsnittet, ska en tredjedel av klyftan jämnas ut under kommande period. Stödnivån i alla medlemsländer bör senast år 2020 vara uppe i minst 196 euro per hektar.
Kommissionen har utanför långtidsbudgeten anlagt en reserv för kriser inom jordbrukssektorn på 0,7 miljarder euro. Denna reserv ska nu höjas till 2,8 miljarder euro och kommer att ingå i budgeten för den första pelaren. Reserven ska etableras genom en motsvarande minskning av direktstödet i början av varje år med hjälp av mekanismen för finansiell disciplin. Beloppet tas in i den årliga budgeten, men betalas ut i form av direktstöd om inga krisåtgärder måste finansieras.
Det handlar om pengar som ska stöda jordbrukare i samband med större kriser, exempelvis om efterfrågan på vissa produkter rasar i samband med livsmedelsskandaler. Finansieringen av krisreserven har varit omstridd.
EU:s agrarkommissionär Dacian Cioloș uttryckte efter toppmötet sin besvikelse över de nedbantade anslagen för landsbygdsprogrammen. Cioloș befarar att investeringarna på landsbygden kan minska. Resultatet är minskad tillväxt och färre arbetsplatser. Å andra sidan är Cioloș nöjd över att medlemsländerna har enats om EU:s långtidsbudget. Nu kan arbetet för en slutlig gestaltning av CAP-reformen påbörjas på allvar. Enligt Cioloș är det nödvändigt att införa en trovärdig förgröning med klara miljöåterverkningar.
Det europeiska jordbrukets takorganisationer Copa och Cogeca uttrycker sin besvikelse över medlemsländernas nedskärningar i EU-kommissionens förslag. Enligt Copa och Cogeca medverkar den aktuella kompromissen till en nedskärning av utgifterna för CAP med femton procent. Detta hotar 40 miljoner arbetsplatser inom livsmedelsproduktionen och på landsbygden. I likhet med Dacian Cioloș uttrycker Copa och Cogeca ändå sin tillfredsställelse över medlemsländernas raska överenskommelse.
|
|
