|
|
14.2.2013 / SLC
Nationella spannmålsstrategin 2012–2020 publicerats också på svenska
Spannmålsstrategin beskriver utförligt spannmålskedjans nuläge och skisserar upp den utveckling som är att vänta de närmaste åren utan att glömma framtidens utmaningar och möjligheter. På basis av det här innefattar slutsatserna i strategin mål, åtgärder och ståndpunkter som man inom Spannmålsbranschens samarbetsgrupp har ansett vara angelägna i närmaste åren. Ny publicerats nationella strategi är fortsättning till det strategijobbet som började år 2006. Nationella spannmålsstrategin har publicerats på finska i december 2012.
Strategin utarbetades av Spannmålsbranschens samarbetsgrupps (VYR) försorg
Genom Spannmålsbranschens samarbetsgrupps (VYR) försorg utarbetades år 2006 en nationell spannmålsstrategi för Finland. Ny publicerats strategi till år 2012-2020 är fortsättning till det här jobbet. Omarbetningen påbörjades i en liten grupp av medlemmar i Spannmålsbranschens samarbetsgrupp som företrädde de olika delarna av spannmålskedjan. Gruppen sammanställde utkastet till en spannmålsstrategi. I våren och sommaren 2012 kunde medlemsföretagen och medlemsorganisationerna i Spannmålsbranschens samarbetsgrupp och andra intressegrupper kommentera det.
Spannmålssektorns omvärld har ändrats och ändringen fortgår
Spannmålssektorns omvärld har genomgått förändringar under de senaste åren, och situationen väntas fortgå också under tidsspannet för den här strategin, alltså till det innevarande årtiondets slut. Sedan den föregående strategin blev färdig har den synligaste förändringen på spannmåls- och oljeväxtmarknaden varit en högre prisnivå och ökad prisvolatilitet som följd av variationer i spannmålsutbudet och minskad lagerhållning. Plötsliga förändringar i spannmålspriserna medför globalt en risk för spannmålskedjans och hela livsmedelskedjans verksamhet på lång sikt.
Allt större uppmärksamhet ägnas åt att trygga den globala livsmedelsförsörjningen i en föränderlig omvärld. Vid sidan av det intensifieras i de utvecklade länderna den politiska diskussionen om mat- och energialternativ och om huruvida produktionen av biobränsle är etisk. Förändringarna i spannmålssektorns omvärld styrs dessutom av tydliga trender, såsom den globala befolkningstillväxten, omstruktureringen i de framväxande ländernas livsmedelskonsumtion och klimatförändringen. De flesta prognoser går ut på att de närmaste årens ekonomiska utveckling kommer att vara måttlig både i Europa och i hela världen. De här förändringarna på marknaderna, inom politiken och inom den övriga omvärlden kommer att avspeglas direkt i den finländska spannmålssektorns verksamhet.
Konsumenterna intar en nyckelposition när det gäller spannmålskedjans framgång
På hemmamarknaden i Finland intar konsumenterna fortfarande en nyckelposition när det gäller spannmålskedjans framgång. Livsmedelskedjan i Finland sysselsätter 250 000 människor och är av avgörande betydelse för landsbygdens livskraft och utveckling.
I jämförelse med den föregående strategi, är konsumenterna mera intresserade av ekoprodukter och närproducerad mat, och utveckling av produktionen av dem hör också till de mål som förvaltningen har ställt upp. Uppgången i konsumenternas disponibla inkomster, prisförhållandena mellan produkterna och förändringarna i levnadsvanor styr konsumtionsstrukturens utveckling i riktning mot långt förädlade produkter som samtidigt betingar ett högre pris per enhet. Vete förblir det största slaget av livsmedelsspannmål, men råg och havre kan komma att öka sin andel under det här årtiondet. Intresset för livsmedel med hälsoeffekter är något som hela spannmålskedjan kan ta vara på för att främja spannmålskonsumtionen både i Finland och vid export. Finland är en föregångare inom forskningen kring och kännedomen om spannmålens hälsoeffekter.
Odlingsarealer följer de förändringar som händer i efterfrågan
Produktionsvolymerna för olika sädesslag i Finland följer de förändringar som rör användningsändamålen. Vetets betydelse ökar när det gäller foder och export, efterfrågan på havre är stabil. När t.ex. fjäderfäsektorn växer ersätts korn till en del med vete i foderstaten. Produktionen av oljeväxter och proteingrödor har inte varit tillräcklig för att tillgodose efterfrågan på foderråvara. Från husdjurssektorns synpunkt är det alltjämt viktigt att uppmärksamma en höjning av självförsörjningsgraden i fråga om oljeväxter och proteingrödor.
Om strukturutvecklingen inom jordbruksproduktionen fortgår på samma sätt som hittills sjunker antalet gårdar så det år 2020 finns 45 000 gårdar i stället för 61 500 som i dag. Den nuvarande medelarealen 37 hektar stiger under samma tid till 50 hektar. Snabbast har jordbrukets omstrukturering varit på mjölk- och köttgårdarna. Husdjursproduktionen koncentreras till allt större enheter.
Den finländska spannmålskedjans framtid och tillgången till högklassig råvara är beroende av att det finns gårdar som utvecklar sin verksamhet. De här yrkesodlarnas skördenivå har utvecklats bättre än genomsnittet. De expanderande gårdarnas lönsamhet ansträngs ofta av kostnaderna för förstoringen (investeringar, maskiner, arrenden). Det är viktigt att de jordbrukare som specialiserar sig på spannmålsodling har möjlighet och vilja att utveckla sin yrkesskicklighet och att bibehålla sin odlingsmotivation. Växtodlingens lönsamhet kan förbättras genom att skördenivån höjs, uppmärksamheten ägnas åt rätt proportion mellan insatser och utbyte, produktionskostnaderna sänks och produktions- samt prisriskerna bemästras.
Framtidens utmaningar och möjligheter
Enligt de kommentarer av medlemsföretagen och medlemsorganisationerna i Spannmålsbranschens samarbetsgrupp och andra intressegrupper har samlats de följande helheter som styrs och dikteras den finländska spannmålskedjans verksamhet och framgång:
- kund- och marknadsorienteringen samt internationaliseringen
- åstadkommandet av mervärde i spannmålskedjan genom differentiering av produktionen och höjning av förädlingsgraden
- spannmålskedjans effektivitet och innovationsförmåga
- bedömning och prognostisering av hur jordbrukspolitiken och spannmålsmarknaden kommer att utvecklas.
I en föränderlig omvärld där strukturutvecklingen framskrider blir aktörerna inom spannmåls- och oljeväxtsektorn allt mera beroende av varandra. Det här beroendet kommer att betonas också under den period som den nuvarande strategin omfattar. För det ändamålet behövs Spannmålsbranschens samarbetsgrupp, där aktörerna i den finländska spannmålskedjan medverkar.
Spannmålssektorns omvärld har förändrats också medan strategin utarbetats, och det är klart att förändringar kommer att ske också i fortsättningen. Spannmålsstrategin beskriver utförligt spannmålskedjans nuläge och skisserar upp den utveckling som är att vänta de närmaste åren. På basis av det här innefattar slutsatserna i strategin mål, åtgärder och ståndpunkter som man inom Spannmålsbranschens samarbetsgrupp har ansett vara angelägna.
Läs mera: Nationella spannmålsstrategin 2012–2020 (pdf)
Lue lisää: Kansallinen viljastrategia 2012-2020 (pdf) Strategia julkaistiin suomeksi joulukuussa 2012.
|
|
